Geografiska perspektiv på turism och hållbarhet, 15 hp

Innehåll

Kursen innebär såväl en översikt som en fördjupning inom kulturgeografin och hur turismgeografin tar sig an dessa forskningsområden, särskilt i relation till hållbarhet och hållbar utveckling.

Modul 1. Turism och hållbar utveckling utifrån ett kulturgeografiskt perspektiv, 10 hp

I modulen diskuteras turismgeografins position inom geografisk forskning och dess bidrag till forskning om hållbar utveckling. Det handlar bland annat om att positionera turism som en integrerad del inom det geografiska forskningsfältet och att kritiskt beakta och problematisera hur turism och hållbar utveckling införlivas i forskning om mobilitet och regional utveckling i städer såväl som i landsbygd. Särskild vikt läggs på turism som ekonomisk aktivitet och pågående debatter inom turismforskningen problematiseras och granskas.

Modul 2. Tematisk fördjupning, 5 hp

Under denna del av kursen introduceras studenten till litteraturöversikter med systematisk ansats som en del av forskningsprocessen. Detta tillämpas därefter i en individuell större inlämningsuppgift utifrån kursen teman (inkl hållbarhet) efter överenskommelse med lärare.

Förväntade studieresultat

För godkänd kurs ska den studerande kunna:

Kunskap och förståelse

1. redogöra för relationen mellan turismgeografi och kulturgeografi, med särskild referens till centrala teorier i fältet

Färdighet och förmåga

2. sammanfatta och syntetisera olika teman inom turismgeografisk forskning

3. tillämpa kulturgeografiska teorier på turism,

4. analysera forskningsfältet med avseende på aktuella forskningsfrågeställningar med fokus på hållbar utveckling, 5. genomföra en studie utifrån ett hållbarhets- och turismperspektiv, samt skriftligt och muntligt presentera densamma,

6. diskutera och presentera turismgeografiska teorier och teman såväl muntligt som skriftligt,

Värderingsförmåga och förhållningssätt

7. visa förmåga att förhålla sig kritiskt gentemot existerande kunskap inom turismgeografin med avseende på hållbar utveckling.

8. visa förmåga att interagera och argumentera vetenskapligt samt konstruktivt diskutera vetenskaplig text

Behörighetskrav

Univ: 120 högskolepoäng, SATHM + 30 högskolepoäng på avancerad nivå i ämnet kulturgeografi.

Dessutom krävs Engelska B/6 från gymnasieskolan.

Undervisningens upplägg

Undervisning ges i form av föreläsningar, övningar och handledning, samt seminarier där studenten förväntas delta aktivt. All undervisning i kursen sker på engelska. Delar av undervisningen kan komma att ges med hjälp av distansöverbryggande teknik.

Examination

Kursen examineras genom följande prov:

Modul 1:

- En muntlig tentamen (0-10 poäng).

- Fyra litteraturseminarier. Presentation av vetenskaplig artikel vid ett tillfälle, samt aktivt deltagande i ytterligare tre tillfällen där andra studenter presenterar. Dessa litteraturseminarier bedöms med 2 poäng för varje godkänt deltagande eller 0 poäng för underkänt.

- En individuell skriftlig uppgift som redovisas muntligen vid ett seminarium (0-28 poäng).

Modul 2:

- Ett term paper (individuell större inlämningsuppgift) som redovisas muntligen vid ett seminarium (0-24 poäng).

Inlämningsuppgifterna poängsätts i enlighet med uppgifterna ovan. Minst 50 procent av maxpoängen på respektive inlämningsuppgift krävs för godkänt. Maxpoängen på kursen är 60. För att bli godkänd på hela kursen krävs att alla examinationer är godkända. Sent inlämnade uppgifter ges inte mer än

70 procent av maxpoäng för den uppgiften. Krävs komplettering för att bli godkänd på en uppgift ska komplettering lämnas in inom 10 arbetsdagar från att poäng meddelats av läraren. Betyg på kursen sätts först när samtliga examinationer är godkända. På hela kursen ges något av betygen Väl Godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U). För att få betyget Väl Godkänd på respektive modul krävs att studenten fått minst 75 procent av maximal poäng för den modulen. För att få betyget Väl godkänd på kursen krävs att studenten fått minst 75 procent av maximal poäng för kursen i sin helhet.

Examinator kan besluta om avsteg från kursplanens examinationsform. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Student som har behov av en anpassad examination ska senast 10 dagar innan examinationen begära anpassning hos kursansvarig institution. Examinator beslutar om anpassad examination som sedan meddelas studenten. Betyg kan inte överklagas, d.v.s. prövas av någon högre instans, men en student kan alltid göra anmärkningar mot rättningen eller begära att examinator omprövar sitt beslut. Studerande som erhållit godkänt resultat på prov kan ej genomgå förnyat prov för högre betyg. För studerande som inte blivit godkänd vid ordinarie provtillfälle anordnas förnyat provtillfälle i enlighet med Umeå universitets Regler för betyg och examination på grund- och avancerad nivå (FS 1.1.2-553-14). Ett omprov ska erbjudas senast två månader efter det ordinarie provet, dock tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats. Studerande som två gånger har underkänts i prov har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 22 §). Sådan förfrågan ska prövas skyndsamt. Begäran om ny examinator ska ställas till studierektor.

Tillgodoräknande
Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller yrkesverksamhet kan godtas för tillgodoräknande. Ansökningar handläggs av Examensenheten vid Studentcentrum.

Övriga föreskrifter

I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år.