Geografiska informationssystem, 15 hp

Innehåll

Kursen ger en fördjupning av kunskaper inom geografiska informationssystem (GIS), främst med tillämpningar inom miljöområdet, inklusive ekologi och geovetenskap.

Kursen fokuserar på teoretiska kunskaper i GIS samt praktisk användning av olika GIS programvaror för att bearbeta och analysera olika typer av spatial data med fokus på rasterdata och punktdata och att skapa kartor. Kursen förutsätter att man har en grund i följande aspekter av GIS: projektioner och koordinatsystem, bearbetning av vektordata inklusiv urval i attributtabeller, revideringar av kartfiler och attributtabeller, digitalisering av nya vektorfiler, georektifiering och vektoranalys. Kursen fokuserar på bearbetning och olika typer av analyser av rasterdata, inklusiv höjdmodeller, fjärranalys, interpolationer, hydrologisk analys, m.m.

Kursen är indelad i tre moduler av 5 hp vardera.

Modul 1  Prakiska moment

Fokuserar på praktiska moment genom att lära sig att utföra avancerade spatiala analyser med fokus på raster data i olika GIS mjukvaror genom föreläsningar och laborationer.

Modul 2  Teoretiska moment

Fokuserar på att förstå teorin bakom GIS analyser och hur de används i vetenskapliga studier genom föreläsningar och seminarier.

Modul 3 Projektarbete

Innehåller ett projektarbete där studenterna inhämtar egen spatial data för att besvara en egen GIS-frågeställning.

Under kursen behandlas datafångst från befintliga digitala databaser, kartor och orthofoton samt GPS. Digitala data från Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI), Lantmäteriverket (LM) och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) ingår som kursmaterial. 

Förväntade studieresultat

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

Modul 1 (5 hp): Praktiska moment

FSR 1. Visa förståelse för, utföra och rapportera praktiska GIS analyser för ekologiska och geovetenskapliga frågeställningar
FSR 2. Visa förståelse för och beskriva olika karttekniker för att effektivt presentera spatial data

Modul 2 (5 hp): Teoretiska moment

FSR 3. Diskutera och visa förståelse om spatiala frågeställningar och hur GIS analyser används inom vetenskapliga studier
FSR 4. Visa förståelse för teoretiska GIS koncept och termer, kunna beskriva hur olika analyser är uppbyggda, och beskriva teoretisk planering av att lösa spatiala problem

Modul 3 (5 hp): Projektarbete

FSR 5. Kunna inhämta data för att självständigt besvara en vetenskaplig fråga utifrån analyser av spatial data
FSR 6. Muntligt och skriftligt rapportera projektarbete genom effektiv text, kartor samt presentation

Behörighetskrav

60 hp Naturgeografi/Geovetenskap eller 60 hp Biologi alt. Kemi alt. Miljövetenskap och 30 hp Naturgeografi/Geovetenskap.
Engelska B/6 och svenska för grundläggande behörighet för högskolestudier om utbildningen ges på svenska.

Undervisningens upplägg

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, laborationer, seminarier och projektarbeten. Laborationer, seminarier och projektarbeten är obligatoriska.

Examination

Examinationen av modul 1 sker genom skriftlig och/eller muntlig redovisning av laborationer. På laborationer sätts betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G). Examination av modul 2 sker genom skriftlig tentamen och aktivt deltagande i seminarier. På skriftlig tentamen sätts något av betygen Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG) och på  seminarier sätts betyg (G) eller (U).  Modul 3 examineras genom muntlig och skriftlig redovisning av projektarbeten. På projektarbeten ges betygen Underkänd (U) Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). På hela kursen ges något av betygen Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).  Betyg på helkurs ges först då alla obligatoriska moduler är genomförda och godkända och för betyget VG krävs att modul 2 och 3 har betyget VG. Studerande som godkänts på ett prov får ej genomgå förnyat prov för högre betyg. Studerande som underkänts på ett prov har rätt att undergå förnyat prov. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller del av kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 22§ ). Begäran om ny examinator ställs till prefekten för institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.

Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsvariation. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare, i samråd med examinator, skyndsamt besluta om anpassad examinationsform. Beslutet ska sedan meddelas studenten. Examinator kan besluta om avsteg från kursplanens examinationsform för individuell anpssning i enlighet med Regler för betyg och examination. 

Tillgodoräknande:
Student har rätt att få prövat om tidigare utbildning eller motsvarande kunskaper och färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet kan tillgodoräknas för motsvarande utbildning vid Umeå universitet. Ansökan om tillgodoräknande skickas in till Studentcentrum/Examina. Mer information om tillgodoräknande finns på Umeå universitets studentwebb, www.student.umu.se, och i högskoleförordningen (6 kap). Ett avslag på ansökan om tillgodoräknande kan överklagas (Högskoleförordningen 12 kap) till Överklagandenämnden för högskolan. Detta gäller såväl om hela som delar av ansökan om tillgodoräknande avslås.

Övriga föreskrifter

I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla eller kursen slutat erbjudas.