Djup och förankrad kunskap om genusfrågor

Vad har du pluggat?
Jag har läst ett år Makt och Kön på grundnivå, kurserna Intersektionalitet samt Genus, Makt och Välfärd på UGCS och har en magisterexamen i statsvetenskap. Jag har även läst kurser med internationell fokus på folkhögskola, gjort en MFS, (Minor field study) och utöver det en del andra kurser som språk och skrivande.

Vad jobbar du med?
Jag jobbar som internationell projektledare på RFSL, Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter. Jag jobbar med projekt som drivs med biståndsmedel där vi stödjer och samarbetar med hbtq-organisationer i Uganda och Östra Europa och Ryssland. Respekten för hbtq-personers rättigheter i dessa länder är dålig, och i flera fall är samkönade sexuella handlingar kriminaliserade. Som projektledare gör jag det mesta - jag planerar projekten, ansvarar för ansökningar och rapportering, gör utvärderingar och organisationsbedömningar. Vi arbetar även med påverkansarbete i Sverige och internationellt för att htbq-rättigheter ska ses som mänskliga rättigheter och då ingår även att hålla utbildningar och arrangera seminarier på till exempel Pride.

Har du användning av dina studier av makt och kön?
Att läsa makt och kön och andra kurser i genusvetenskap gör att du lär dig att vrida och vända på perspektiven och få en djup insikt om hur kön och andra maktstrukturer formar samhället. I mitt jobb med hbtq-frågor arbetar vi utifrån normkritiska perspektiv, där vi ser hur inte bara normer om kön men också könsidentitet, sexualitet, rasifiering och funktionalitet påverkar individer och samhälle. För mig har studierna inneburit att jag har en djup och förankrad kunskap om genusfrågor, satt i ett historiskt, feministiskt perspektiv. Vill du jobba med frågor om genus, jämställdhet eller hbtq är det en stor fördel att ha läst genusvetenskap. Det är också de roligaste kurserna jag har läst på universitetet och som har gett både nya vänner och ett professionellt nätverk!