Freds- och konfliktstudier C, 30 hp

Innehåll

Kursen är uppdelad i följande tre moment:

Moment 1: Teoretiska tillämpningar (Theoretical applications) 7,5hp/7.5 ECTS.

Under momentet Teoretiska tillämpningar läser studenterna ett av två fördjupningsalternativ, där det ena fokuserar på freds- och konfliktstudier och det andra på krisberedskap och krishantering. Vid tilldelning av fördjupningsalternativ tas hänsyn dels till studenternas egna önskemål och dels till behovet av rimliga förutsättningar för fungerande undervisning.  

Det första alternativet ger fördjupad kunskap om olika inriktningar i moderna freds- och konfliktsstudier med inriktning såväl mot teoriernas praktiska betydelse i den aktuella freds- och konfliktsforskningen, som mot samtida samhällsvetenskaplig debatt. 

Det andra alternativet ger fördjupad kunskap om svensk och internationell krishanteringsforskning. Det inkluderar kunskap om olika mång-och tvärvetenskapliga ansatser på beredskap och kriser, teorier och angreppssätts praktiska betydelse i den aktuella forskningen, samt en inblick i hur forskningen kan vara tillämpar i modern krishanteringspraktik. 

Moment 2: Metod (Methods) 7,5hp/7.5 ECTS
Momentet ger en introduktion till olika samhällsvetenskapliga forskningsmetoder, där grundläggande metodbegrepp klarläggs samt skilda forskningsstrategier och forskningsprocessens olika faser diskuteras. Under momentet introduceras såväl kvalitativa som kvantitativa analystekniker.

Moment 3: Självständigt arbete (Senior Thesis) 15,0hp/15.0 ECTS
Momentet ger kunskaper i att självständigt planera, genomföra och redovisa en vetenskaplig undersökning i form av en vetenskaplig uppsats. Uppsatsen försvaras vid ett seminarium, där även andras uppsatser ska granskas kritiskt och konstruktivt.

Förväntade studieresultat

Samtliga moment:

• redovisa självständiga arbeten på ett strukturerat sätt, såväl skriftligt som muntligt, inom givna tids- och utrymmesramar
• ta ansvar för den egna inlärningsprocessen samt bidra till det gemensamma lärandet på ett konstruktivt sätt genom aktivt deltagande i gruppaktiviteter

Moment 1: Teoretiska tillämpningar

• beskriva viktiga skiljelinjer i modern samhällsvetenskaplig teori och utförligt redogöra för teoriers praktiska betydelse inom freds- och konfliktstudier (alternativ 1) eller för krisberedskap och krishanteringsforskning (alternativ 2) 
• stringent diskutera aktuella problem som berörs i samtida debatt inom freds- och konfliktsforskningen
• genomföra en begränsad litteraturöversikt i syfte att orientera sig i den samtida freds- och konfliktsforskningen

Moment 2: Metod

• redogöra för både kvalitativa och kvantitativa metoder
• utföra metodval för att samla in, bedöma och analysera empiriskt material som är relevant för statsvetenskapliga problemställningar
• diskutera och analysera konsekvenser av olika metodval för att kunna studera ett visst statsvetenskapligt problem

Moment 3: Självständigt arbete

• identifiera och med hjälp av vetenskaplig litteratur formulera och analysera ämnesrelevanta problem
• författa en vetenskaplig uppsats, försvara denna uppsats på ett seminarium, samt kritisk granska andras uppsatser
• redovisa självständiga arbeten på ett strukturerat sätt, såväl skriftligt som muntligt, inom givna tids- och utrymmesramar

Behörighetskrav

Univ: Freds- och konfliktstudier B, 30 hp, eller motsvarande

Undervisningens upplägg

Kursen är i hög grad baserad på självständigt arbete. Undervisningen ges i form av föreläsningar, seminarier, grupp- och enskilda övningar samt handledning.
 
Föreläsningarnas syfte är att introducera nyckelbegrepp och teorier nödvändiga för analyser av samhällsvetenskapliga problem och frågeställningar.
 
Seminarier förekommer dels i form av litteraturseminarier som komplementerar föreläsningar och möjliggör djupare inlärning av kurslitteraturen, och dels som diskussionsseminarier som syftar till att öva förmågan att analysera och kritisk granska vetenskapliga publiceringar. Litteraturseminarier är inte examinerande och därmed ej obligatoriska. Diskussionsseminarier är av examinerande karaktär och därmed är närvaron obligatorisk. 
 
Enskilda och gruppövningar syftar till att öva färdigheter nödvändiga för arbete med empiriinsamling, bearbetning och analys, och förekommer främst under moment 2, metod. Övningar är av examinerande karaktär och därmed är närvaron obligatorisk.
 
Handledning av det självständiga arbetet ges under den termin studenten läser kursen (se också övriga föreskrifter). Handledningen ges delvis i grupp, där studenter förväntas granska varandras texter och gemensamt hitta lösningar på vanligt förekommande problem, och dels individuellt, där fokus ligger på enskilda uppsatser.
 
Därutöver kan s.k. lärarfria timmar förekomma, där de studerande själva skall organisera utformningen av studierna.

Examination

Moment 1: Teoretiska tillämpningar

• Skriftlig individuell hemtentamen/pm där minst två teorier av relevans för freds- och konfliktforskningen (alternativ 1) eller för krisberedskap och krishanteringsforskning (alternativ 2) kontrasteras mot varandra i ljuset av ett empiriskt problem. Betygsskala Underkänd, Godkänd, Väl godkänd 
• Seminarier med muntlig redovisning/diskussion, där vetenskapliga artiklar inom ramen för ämnet freds- och konfliktstudier analyseras och granskas kritiskt. Betygsskala Underkänd, Godkänd.  

Moment 2: Metod

• Seminarier, dataövningar och pm, samt en dugga (kortare prov) i kvantitativ metod (U-G
• Skriftlig individell metrodrapport (U-VG) 
• Betyg på hela momentet ges efter en sammanvägning av de olika examinerande inslagen

Moment 3: Självständigt arbete

• Skriftlig individuell uppsats där ett vetenskapligt formulerat problem studeras utifrån freds- och konfliktstudier teorier, med omfång 30-40 sidor text. Betygsskala Underkänd, Godkänd, Väl godkänd.
• Slutseminarium med muntlig presentation och diskussion av individuella uppsatser, betygsskala Underkänd, Godkänd.

Den som inte är närvarande vid de obligatoriska momenten, diskussionsseminarierna, tilldelas ytterligare skriftliga uppgifter som kompletteringsuppgift.
 
Betyg på kurs sätts först när alla prov har inlämnats och alla obligatoriska moment är avklarade. Betygsskalan för hel kurs består av betygen Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl godkänd (VG). För betyget godkänd på hel kurs krävs betyget godkänd på alla 3 moment. För betyget väl godkänd på hel kurs krävs betyget väl godkänd på minst 22,5 högskolepoäng. 

Generella regler kring examination
En student som inte helt uppfyller målen för en examination kan, efter beslut av ansvarig lärare, ges möjlighet till komplettering för att uppnå examinationsuppgiftens kriterier för godkänt betyg. Komplettering av examinationen kan anpassas individuellt utifrån det/de mål som inte uppnåtts av studenten, men kompletteringsuppgiften måste i omfång motsvara den ursprungliga examinationen.

I normalfallet tilldelas studenten kompletteringsuppgiften i samband med kursavslut eller i samband med att betyg meddelas på det ordinarie examinationstillfället. När väl studenten tagit del av kompletteringsuppgiften har hen tio arbetsdagar på sig att slutföra uppgiften. Om studenten inte uppfyller detta inom utsatt tid kan komplettering endast genomföras nästa tillfälle kursen ges eller under de uppsamlingsveckor som institution genomför under vecka 34 och 35.

I de fall komplettering inte är möjlig (anges vid varje specifik examinationsuppgift ovan) gäller omprov. Det första omprovet ska erbjudas senast två månader efter det ordinarie provet, dock tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats. För prov som genomförs under maj och juni månad får första omprovet erbjudas inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. Därutöver tillämpas uppsamlingsveckor vilket innebär att kompletteringar behandlas under fasta tider på året oberoende när kursen/momentet gavs. Dessa uppsamlingsveckor sker vecka 34 och 35.

Studerande som underkänts vid ett provtillfälle har möjlighet att delta i förnyat prov. En student har rätt att begära att få byta examinator efter två underkända prov på moment eller del av kurs. Studierektor kontaktas i sådana fall. Tentamen baserad på denna kursplan kan garanteras under två år efter studentens förstagångsregistrering på kursen.

Om särskilda skäl föreligger har examinator rätt att besluta om annan examinationsform.

Tillgodoräknande
Den student som önskar tillgodogöra utbildning som inhämtats vid annan institution eller annan högskola (svensk/utländsk) skall göra detta i den ordning som beskrivs i beslutet Tillgodoräknandeordning vid Umeå universitet (Dnr. 545-3317-02).
 
Ansökan om tillgodoräknande ska göras skriftligt. I ansökan ska anges vilket moment eller vilken kurs som ansökan avser. Bestyrkta kopior av kursbevis eller motsvarande, där det framgår lärosäte, tidpunkt, ämnestillhörighet, nivå, poängomfattning och betyg skall bifogas. Dessutom skall kursplan inklusive litteraturförteckning för de kurser som avses samt i förekommande fall uppsatsarbete bifogas.
 
Efter avslutad kurs kan denna kurs tillgodoräknas som fristående kurs. Observera att det är den institution eller det program som tillåter tillgodoräknande som avgör möjligheten till tillgodoräknande och omfattningen av denna. Den studerande bör därför alltid i förhand klargöra möjligheterna till tillgodoräknande hos ansvarig institution eller program.

Övriga föreskrifter

Handledning under moment 3 ges enbart under den första terminen som studenten är registrerad på kursen.
 
Kursen avslutas med en skriven och anonym kursutvärdering. Under kursens gång genomförs dessutom utvärderingar i form av kursråd, samt att studenten bereds möjlighet att anonymt ge synpunkter i digital form.