Filosofisk policyanalys, 7,5 hp

Innehåll

Kursen behandlar filosofisk samhällsanalys med inriktning på policyfrågor. Två övergripande teman är paternalism och mänsklig värdighet. Följande mer specifika teman berörs:  

• Djurförsök  
• Spelande  
• Droger  
• Säkerhet  
• Riskabla teknologier  
• Brott och straff  
• Hälsa  
• Funktionsnedsättning  
• Marknaden  
• Framtida arbete  
• Fattigdom  
• Invandring  

Förväntade studieresultat

Studenten ska efter avslutad kurs  
 
Kunskap och förståelse:  

• ha goda kunskaper om och överblick över normativ analys av policyförslag och användningsområden för filosofisk teori inom policyanalys,  
• ha goda kunskaper i tillämpad politisk filosofi och annan filosofisk teoribildning med relevans för utformningen av policy,  
• ha fördjupade kunskaper inom etisk policyanalys.  

Färdighet och förmåga:  

• ha god förmåga att analysera och bedöma filosofiska argument,  
• ha förmåga att använda filosofisk teoribildning i analysen av policy,  
• ha förmåga att muntligt och skriftligt redovisa sina kunskaper.  

Värderingsförmåga och förhållningssätt:  

• ha insikt om filosofiämnets möjligheter och begränsningar samt dess roll i samhället,  
• ha insikt om hur olika normativa synsätt kan komma till användning i utformningen av policy och hur dessa synsätt kan ha olika implikationer för hur samhällets institutioner och regleringar bäst utformas.   

Behörighetskrav

Filosofi A, eller Praktisk filosofi A, med godkänt resultat på minst 22,5 hp, eller motsvarande förkunskaper. 

Undervisningens upplägg

Undervisningen består av föreläsningar och seminarier. Om kursen ges som internetkurs är undervisning och studentaktiviteter nätbaserade.  

Studenter måste ha tillgång till dator och en stabil internetuppkoppling. 

Examination

Examinationen utgörs av skriftliga prov (hit hör även prov med flervalsfrågor) samt aktivt deltagande i seminarier. Betygsskalan för kursen består av betygen Underkänd, Godkänd och Väl godkänd. Betyg på hela kursen sätts först när samtliga delar av examinationen är minst godkända. Helkursbetyget sätts utifrån en helhetsbedömning av resultaten på de olika delarna av examinationen.   

Ett omprov ska erbjudas senast två månader efter ordinarie provtillfälle, dock ska omprov erbjudas tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats och kopia av studenternas tentamen är tillgänglig. Dessutom skall minst ytterligare ett omprov erbjudas inom ett år från ordinarie provtillfälle, s.k. uppsamlingsprov. Den som godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg.  

I de fall prov eller obligatoriska undervisningsmoment inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov och ompraktik kan det i stället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift skall stå i rimlig proportion till det missade obligatoriska momentet.  

Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare, i samråd med examinator, skyndsamt besluta om anpassad examinationsform. Beslutet ska sedan meddelas studenten.  

I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla eller kursen slutat erbjudas.