Kursen innehåller grundläggande mekanismer för läkemedels effekter på cell-, organ- och organismnivå, läkemedelsbiverkningar och -interaktioner. Kursen omfattar basala farmakodynamiska och farmakokinetiska principer, nervsystemets farmakologi, hjärt-, kärl-, lung- samt magtarmkanalens farmakologi, antiinflammatoriska och immunsuppressiva läkemedel, missbruksfarmakologi, endokrin farmakologi, läkemedel vid infektion och cancer samt läkemedelsutveckling.
Förväntade studieresultat
Efter avslutad kurs ska den studerande kunna:
förklara hur läkemedel interagerar med människokroppen; d.v.s. kunna förklara hur läkemedelsmolekylen finner sin väg till den plats den ska verka (farmakokinetiken) samt hur läkemedelsmolekylen utövar sin verkan (farmakodynamiken).
beskriva hur läkemedel påverkar organsystemen och dess sjukdomar/tillstånd.
Förklara verkningsmekanismerna för de läkemedelsgrupper/läkemedel som ingår i kursens sju teman. Dessa teman är allmän farmakologi, autonoma nervsystemet och astma, hjärt-, kärl-, och blodfarmakologi, endokrin och gastrointestinal farmakologi, CNS I (analgetika, anestetika och droger), CNS II (neuro- och psykofarmakologi) samt kemoterapeutika.
Behörighetskrav
Introduktionskurs i farmaci 5 hp, Farmaceutisk kemi 15 hp Biomedicinsk vetenskap I 14,5 hp och Biomedicinsk vetenskap II 22,5 hp eller motsvarande kunskaper.
Undervisningens upplägg
Kursen är nätburen. Undervisningen bedrivs i form av videoföreläsningar, självstudier och fördjupningsuppgifter. Kursen är indelad i sju teman: Allmän farmakologi Autonoma nervsystemet och astma Hjärt-, kärl- och blodfarmakologi Endokrin och gastrointestinal farmakologi CNS I, analgetika, anestetika och droger CNS II, neuro- och psykofarmakologi Kemoterapeutika Till varje tema finns detaljerad målbeskrivning, videoföreläsningar, läkemedelslista, kompendier, länkar samt ett case. Obligatoriska moment är fördjupningsuppgifter och muntliga seminarier.
Examination
Examinationen av kursens består av skriftlig salstentamen och skriftliga rapporter samt muntliga seminarier. På momenten skriftliga rapporter och muntliga seminarier ges betygen godkänd (G) eller underkänd (U). För att bli godkänd på hela kursen, krävs att samtliga prov och obligatoriska moment är godkända. På hela kursen ges något av betygen godkänd (G), väl godkänd (VG) eller underkänd (U). För att få betyget väl godkänd på hela kursen krävs att studenten får detta betyg på den skriftliga tentamen.
Studerande som ej blivit godkänd vid ordinarie tillfälle har rätt till förnyat prov. Den som godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg. För varje kurs anordnas ett ordinarie och två omtentamenstillfällen varav det första inom två månader efter ordinarie tillfälle. Vid underkänt resultat hänvisas därefter studenten till tentamen nästa gång kursen ges. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 22 §). Begäran om ny examinator ställs till prefekten vid kursgivande institution.
Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare, i samråd med examinator, skyndsamt besluta om anpassad examinationsform. Beslutet ska sedan meddelas studenten.
Övriga föreskrifter
Tillgodoräknande prövas alltid individuellt (se universitetets regelsamling och tillgodoräknandeordning).
I det fall att en kurs har slutat ges eller att en ny kursplan har ersatt tidigare kursplan ska studenter garanteras minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt tidigare kursplan under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla eller kursen slutat erbjudas.
