Examensarbete, grundnivå, Konstnärlig kandidatexamen i arkitektur, 15 hp

Innehåll

Kursen utgörs av ett större självständigt arbete inom vilket den studerande identifierar och undersöker ett arkitektoniskt projekt inom givna ramar. Arbetet ska innehålla en frågeställning av ämnesmässig fördjupning inom huvudområdet arkitektur och genomföras självständigt. 

Studenten ska planera, analysera och förbereda projektet baserat på föregående undersökning och analys av situationen/erna. Arbetet ska vara av en sådan karaktär att det kan diskuteras utifrån spatiala och arkitektoniska terminologier på olika skalnivå. Projektet består av en beskrivning av temat, analysen som detta bygger på, dokumentation av det arkitektoniska projektet inklusive val av metod och arbetsprocess samt en kritisk reflektion över dess spatiala, sociala och kulturella konsekvenser. Projektet ska genomföras inom givna tidsramar.

Förväntade studieresultat

För godkänt resultat ska studenten kunna:

Kunskap och förståelse

• reflektera över projektets spatiala och kulturella konsekvenser i olika skalor 
• argumentera för projektets tema baserat på en föregående analys av situationen/erna

Färdighet och förmåga

• självständigt genomföra och dokumentera ett arkitekturprojekt inom en given ram, och därigenom visa akademiska kompetenser inom ämnet arkitektur 
• tillämpa under studietiden förvärvade kunskaper inklusive, men inte begränsat till, grundläggande konstruktionsprinciper, materiallära, ljuslära, respons till det lokala klimatet samt integrering med den övergripande spatiala och kulturella kontexten
• redogöra för hur han/hon valt relevant designstrategi utifrån aktuell problemställning och föregående analys av situationen/erna 
• tillämpa olika metoder och teorier för en arkitektonisk undersökning 

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• kommunicera arbetet på ett adekvat sätt i förhållande till innehåll och målgrupp och genom detta demonstrera kompetent användning av olika verktyg för kommunikation inklusive, men inte begränsat till, ritningar och modeller i olika skalor
• muntligt presentera och försvara ett projektarbete
• genomföra ett arkitekturprojekt inom en given tidsram 

Behörighetskrav

För behörighet till kursen krävs:
Arkitekturprojekt 2:2 (15 hp)
Arkitekturteknik 2:2 (4 hp)
Samhällsplanering 1 (6 hp)
Arkitekturteori 2:2 (2 hp)
Arkitekturhistoria 2:2 (3 hp))

Undervisningens upplägg

Det självständiga projektarbetet löper över tio veckor inklusive presentationer. Kursen består av handledning, individuellt och i grupp, samt aktivt deltagande i obligatoriska seminarier. Studenten ansvarar för att upprätthålla kontakten med institutionen under hela projektet. Studenten skall hushålla med den tillgängliga handledningsresursen och kan normalt inte kräva att få handledning mer än fem månader efter påbörjat arbete. Studenten skall självständigt planera och genomföra arbetet inom givna tidsramar.

Rätten att få undervisning och handledning gäller endast under den tid kursen, för vilken studenten är registrerad, pågår.

Mittseminarium
Vid mittseminariet ska studenten visa upp ett preliminärt arkitekturprojekt, baserat på vald strategi och program. Avgörande arkitektoniska beslut på alla skalor identifieras och diskuteras. Det övergripande rumsliga konceptet och den förväntade effekten på kontexten beskrivs.

Slutpresentation
Det fullständiga arkitekturprojektet presenteras under examinationsseminariet. Det förväntas att studenten kritiskt reflekterar över föregående undersökningar, den utvecklade strategin, karaktären på de rumsliga lösningarna samt deras konsekvenser. Utvecklingen av avgörande arkitektoniska beslut och strategier diskuteras och värderas.

Examination

För bedömning av projektarbetet används betygen Godkänd (G) eller Underkänd (U). Arkitekturprojektet ska kommuniceras och presenteras i en form som är passande för arbetet. Presentationen sker muntligt och ska inkludera en redovisning av metoder och arbetsprocess. Arkitekturprojektet ska kommuniceras vid hjälp av arkitektoniska verktyg för kommunikation inklusive, men inte begränsat till, ritningar och modeller.

Projektarbetet ska presenteras och försvaras i seminarieform. Det samlade arbete bedöms efter slutseminariet och inkluderar alla obligatoriska delar av kursen. Betydelsen av detta är att en student som i slutet av kursen inte fått godkänt på alla obligatoriska delar kommer få betyget underkänt i och med att studenten inte har visat förmåga att genomföra arbetet inom tidsramen. Den slutgiltiga bedömningen av arbetet sker utifrån "Bedömningskriterier för Examensarbete, grundnivå, Konstnärlig kandidatexamen i arkitektur".

Obligatoriskt deltagande: Introduktionsseminarium, minst fem handledningstillfällen i grupp eller individuellt och mitt- samt slutseminarium. Endast i särskilda fall kan en student få tillåtelse att inte delta vid obligatoriska tillfällen. Om arbetet vid det obligatoriska mittseminariet bedöms som ej möjligt att godkänna inom den återstående tidsramen, kan arbetet bli underkänt utan att ha presenterats vid slutseminariet. Examinator fattar beslut om ett sådant underkännande. Dokumentation av arbetet ska ske enligt Umeå universitets regelverk och är en del av examinationen.

Mittseminarium
Ett preliminärt arkitekturprojekt, inklusive metoder och arbetsprocess, presenteras och diskuteras vid ett obligatoriskt mittseminarium. Passande verktyg för arkitektonisk kommunikation, som ritningar och modeller används. I denna fas bedöms huvudsakligen det övergripande rumsliga konceptet, samt kvaliteten och relevansen på den rumsliga gestaltningen och det material som producerats.

Slutpresentation
Arkitekturprojektet presenteras muntligt vid ett obligatoriskt slutseminarium genom användning av passande kommunikativa metoder, inklusive ritningar och modeller. Vid seminariet deltar examinator, handledare, studenter och gästkritiker. Studenten presenterar och försvarar arkitekturprojektet inklusive tema, relevanta möjligheter och begränsningar, metoder och arbetsprocess och mottar återkoppling enligt bedömningskriterierna.

Examinator kan besluta om avsteg från kursplanens examinationsform. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Student som har behov av en anpassad examination ska senast 10 dagar innan examinationen begära anpassning hos kursansvarig institution. Examinator beslutar om anpassad examination som sedan meddelas studenten.

Student som erhållit godkänt resultat på ett prov får ej genomgå förnyat prov.
För studerande som inte blivit godkänd vid ordinarie provtillfälle anordnas förnyat provtillfälle. Tidpunkt för omprov ska meddelas senast i samband med det ordinarie provet. Det första omprovet erbjuds senast två månader efter ordinarie provtillfälle, dock tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats. Undantaget de fall då ordinarie prov äger rum i maj eller juni månad, då erbjuds istället ett första omprovstillfälle inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. Dessutom erbjuds ytterligare minst ett omprov inom ett år från ordinarie provtillfälle.

En student som utan godkänt resultat har genomgått ordinarie prov samt ett omprov för en kurs eller en del av en kurs, har vid nästa omprovstillfälle rätt att få en annan examinator eller rättande lärare utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det. Student ska vända sig till studierektor eller motsvarande med en sådan begäran.

Övriga föreskrifter

I de fall en kurs upphört att gälla eller kursplan genomgått större förändringar garanteras minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt tidigare kursplan under en tid av maximalt två år från det att kursplan upphört att gälla eller att kursen slutat erbjudas.