Evidensbaserat folkhälsoarbete

Om kursen

"Evidensbaserad medicin" och "Evidensbaserad praktik" har sedan 90-talet haft ett betydande inflytande på hälso- och socialvård världen över och paradigmen har haft genomgripande konsekvenser för både klinisk praxis, forskning och beslutsfattande. En av de övergripande målsättningarna med evidensbaserad praktik är att överbrygga gapet mellan forskning och beslutsfattande och låta varje beslut baseras på bästa tillgängliga kunskap, professionellt kunnande och patientens/medborgarens behov, vilja och värderingar. Denna idé har sina rötter och är mest utvecklad inom medicin, men har uppenbar betydelse också för folkhälsa.

Tankesättet kring evidensbaserad medicin och praktik kan dock inte utan vidare överföras till folkhälsa då förutsättningarna är annorlunda och interventionerna har en annan karaktär än på det medicinska området. Medan patienter behandlas individuellt i medicin, har interventioner inom folkhälsa ofta kollektiva grupper eller befolkningar i åtanke och interventioner kan vara inriktade mot förändringar i levnadsförhållanden som fysisk aktivitet, tillgång till utbildning eller hälso- och sjukvård. Dessa egenskaper hos folkhälsointerventioner kräver naturligtvis andra metoder än i medicin för att utveckla, anpassa och utvärdera evidens. Syftet med kursen är att ge verktyg för att hantera evidens i inom ämnet folkhälsovetenskap.

Efter avslutad kurs förväntas studenten känna till olika metoder för att syntetisera vetenskaplig evidens. Studenterna ska även förstå hur vetenskaplig kunskap används utanför universiteten för individuellt eller kollektivt beslutsfattande och kunna använda analytiska och kritiska metoder som möjliggör bedömning av vilken typ av evidens som är nödvändig för åtgärder inom folkhälsoområdet.