Beslutad av: Programrådet för internationella masterprogrammet i folkhälsovetenskap, 2010-10-05
Reviderad av: Programrådet för internationella masterprogrammet i folkhälsovetenskap, 2016-05-18
Innehåll
Epidemiologi är ett vetenskapligt fält som kan fungera som ett värdefullt instrument för att nå djupare insikt i exempelvis sjukdomsmönster och bakomliggande faktorer i befolkningen, och också för att prioritera och besluta om förhållanden som rör medicinska och sociala tillstånd. På det sättet kan epidemiologi också ses som ett metodologiskt angreppsätt i folkhälsans tjänst. Fokus för kursen är förståelse för grundläggande koncept som ligger till grund för epidemiologi, och epidemiologiska metoder.
Kursen startar med en överblick av grundläggande epidemiologisk teori och koncept, såsom kausalitet, bias och tredje variabler. Metoder och mått vid beräknande sjukdomsfrekvenser samt effektmått tas upp och tillämpas i övningar, och epidemiologiska studiedesigner introduceras och diskuteras. Därefter presenteras grundläggande epidemiologisk dataanalys, som också tillämpas i praktiska övningsmoment med statistisk programvara. Avslutningsvis presenteras olika tillämpningar av epidemiologi inom forskning och praktik, och kritisk läsning och författande av epidemiologiska forskningsrapporter diskuteras.
Förväntade studieresultat
Kunskap och förståelse Efter genomgången kurs ska studenten kunna:
Förklara, bedöma och diskutera grundläggande koncept och teori inom epidemiologi, exempelvis kausalitet, bias, confounding och effektmodifiering
Bedöma och diskutera styrkor och svagheter med olika epidemiologiska studiedesigner och metoder för datainsamling
Exemplifiera och beskriva tillämpningar av epidemiologi inom forskning och praktik
Färdighet och förmåga Efter genomgången kurs ska studenten kunna:
Utföra självständiga uträkningar och tolkningar av mått på sjukdomsförekomst, samband, confounding och effektmodifiering
Tillämpa och tolka epidemiologisk dataanalys för att besvara forskningsfrågor
Kritiskt bedöma och syntetisera epidemiologisk forskning
Kommunicera epidemiologiska resultat med hjälp av akademiskt skrivande
Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter genomgången kurs ska studenten kunna:
Jämföra och utvärdera epidemiologiska metoder för att angripa problem inom forskning och praktik, och i detta sammanhang identifiera och hantera källor till bias och confounding
Visa insikt i etiska, filosofiska och samhälleliga aspekter av epidemiologi, samt dess möjligheter och begränsningar som vetenskaplig disciplin
Behörighetskrav
För sökande till kursen som fristående kurs, krävs minst 120 hp varav minst 30 hp inom ett av följande områden: hälsovetenskap, miljö- och hälsoskydd eller samhällsvetenskap. Samt Engelska B/6.
Undervisningens upplägg
Undervisningen är förlagd till fyra veckor under kursperioden. Undervisningen sker genom föreläsningar, seminarier, datorövningar och gruppövningar. Undervisningen sker på engelska.
Examination
Kursen examineras individuellt i två delar.
1) I slutet av kursen hålls en skriftlig tentamen. Tentamen avser att examinera merparten av lärandemålen (undantag, se punkt 2 nedan) nedan).
2) I slutet av terminen lämnar studenterna in en obligatorisk individuell inlämningsuppgift. Denna uppgift avser att examinera studentens förmåga att applicera lärandemålen på ett autentiskt exempel, samt specifikt att examinera ”Kritiskt bedöma och syntetisera epidemiologisk forskning” samt ”Kommunicera epidemiologiska resultat med hjälp av akademiskt skrivande”
På den individuella skriftliga uppgiften sätts betyget underkänd (U) eller godkänd (G), och på den skriftliga tentamen sätts betyget underkänd (U), godkänd (G) eller väl godkänd (VG). På hela kursen ges något av betygen underkänd (U), godkänd (G) och väl godkänd (VG). För att bli godkänd på hela kursen krävs att den individuella skriftliga uppgiften samt den skriftliga tentamen är godkända. För att få betyget ”väl godkänd” krävs att studenten fått godkänt på den skriftliga inlämningsuppgiften samt fått betyget ”väl godkänt” på den skriftliga tentamen.
Det är enbart tillåtet att komplettera ett ej godkänt resultat till godkänt, komplettering för högre betyg är ej tillåtet.
Om särskilda skäl föreligger har examinator rätt att besluta om annan examinationsform. För studerande som inte blivit godkänd vid ordinarie prov anordnas ytterligare provtillfälle. Student som erhållit godkänt betyg får inte genomgå förnyat prov. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det. Skriftlig begäran inges till studierektor.
Övriga föreskrifter
Anstånd med studiestart kan beviljas om särskilda skäl föreligger. Exempel på särskilda skäl är sjukdom, militärtjänstgöring, graviditet, vård av barn eller annat omvårdnadsansvar m.m. Negativt beslut om anstånd med studiestart kan överklagas till Överklagandenämden för högskolan. Samtliga kursupprop är obligatoriska. Befrielse från upprop kan endast ges av kursansvarig vid föranmälan och endast då särskilda skäl föreligger. Frånvaro utan giltigt förfall kan föranleda förlust av kursplats. Beslut om detta fattas av kursansvarig.
Student har rätt att få prövat om tidigare utbildning eller motsvarande kunskaper och färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet kan tillgodoräknas för motsvarande utbildning vid Umeå universitet. Ansökan om tillgodoräknande skickas in till Studentcentrum/Examina. Mer information om tillgodoräknande finns på Umeå universitets studentwebb, www.student.umu.se, och i högskoleförordningen (6 kap). Ett avslag på ansökan om tillgodoräknande kan överklagas (Högskoleförordningen 12 kap) till Överklagandenämnden för högskolan. Detta gäller såväl om hela som delar av ansökan om tillgodoräknande avslås.
Litteratur
Giltig från:
2018 vecka 34
Course literature
Bhopal Raj S. Concepts of epidemiology: integrating the ideas, theories, principles and methods of epidemiology Oxford : Oxford University Press : 2008 : Obligatorisk