Beslutad av: Programråd för masterprogram inom folkhälsovetenskap, 2024-01-17
Innehåll
I kursens inledning diskuteras moralfilosofiska frågeställningar i relation till ekonomiska metoder gällande prioritering av resurser till, och i, hälso- och sjukvården och den kommunala välfärden. Därefter presenteras och analyseras de fyra vanligaste ekonomiska metoderna för utvärdering av interventioner med syfte att förbättra hälsan och välfärden. Dessa metoder är kostnadsanalys, kostnadseffektanalys, kostnads-nyttoanalys och kostnads-intäktsanalys.
Metoderna används för att analysera frågeställningar av följande typ: Ska en ny medicin ersätta en äldre? Är det kostnadseffektivt? Ska ett förebyggande program för en viss sjukdom startas? Är det värt kostnaderna? Är en kommunal insats för att avhjälpa ett socialt problem kostnadseffektiv? Hur mycket får insatser för att skolbarn ska klara godkända betyg kosta? Hur görs prioriteringar i regioner och kommuner och vilket bidrag till beslutsprocessen kan ekonomisk analys ge i dessa sammanhang?
Metoder för att kritiskt analysera vetenskapliga studier av ekonomiska utvärderingsfrågor och hur sådana studier ska presenteras diskuteras. Folkhälsovetenskapliga mått på sjukdomsbördan i ett samhälle behandlas och relateras till de i hälsoekonomisk analys använda måtten på livskvalitet. Frågor om rättvisa ges särskild uppmärksamhet liksom diskussionen huruvida den teoretiska ramen vid analys av välfärdsstatens insatser bör vara welfarism eller extra welfarism. I kursens senare del utformar varje student individuellt en skriftlig plan för en ekonomisk utvärdering vilken presenteras och diskuteras vid ett seminarium.
Förväntade studieresultat
Kunskap och förståelse: Studenten ska kunna
Förklara och jämföra de fyra vanligaste ekonomiska utvärderingsmetoderna.
Förklara och diskutera de etiska grunderna för ekonomiska utvärderingar av insatser för hälsa och välfärd.
Färdigheter och förmåga: Studenten ska kunna
Kritiskt granska, analysera och motivera vilken ekonomisk utvärderingsmetod som är lämpligast för att besvara en given utvärderingsfrågeställning.
Kritiskt granska och diskutera styrkor och svagheter i ekonomiska utvärderingar som har publicerats i vetenskapliga tidskrifter.
Självständigt identifiera en intervention som lämpar sig för en utvärdering samt utarbeta en skriftlig plan över hur utvärderingen bör läggas upp med avseende på metod samt presentera och diskutera dels sin utvärderingsplan, dels utvärderingsplaner utarbetade av andra studenter.
Värderingsförmåga och förhållningssätt: Studenten ska kunna
Bedöma ekonomiska utvärderingar och deras resultat i relation till etiska grundvalar för välfärdsstaten.
Behörighetskrav
För sökande till kursen som fristående kurs, krävs tidigare högskolestudier om minst 90 högskolepoäng och svenska för grundläggande behörighet för högskolestudier.
Undervisningens upplägg
Kursen ges med kvartsfart. Undervisningen genomförs som nätkurs, dvs det ingår inte några campusträffar. Undervisningen ges i form av föreläsningar tillgängliga via webb, individuella övningar och seminarier. Under den sista kursveckan presenterar studenterna sina planer på en ekonomisk utvärdering vid seminarier där varje student också fungerar som opponent vid diskussionen av en annan students utvärderingsplan.
Examination
Prövningen av om studenten uppnått de förväntade studieresultaten görs genom en bedömning av (a) den utvärderingsplan som studenten utarbetat, (b) presenterat och (c) diskuterat vid ett seminarium i slutet av kursen samt av (d) studentens opposition på en annan students arbete.
För den skriftliga utvärderingsplanen (a), sätts betyget underkänd (U), godkänd (G) eller väl godkänd (VG). Presentationen (b), diskussionen om denna på ett seminarium (c) samt diskussionen om en annan students utvärderingsplan (d) sätts betyget underkänd (U) eller godkänd (G). Dessa fyra olika delar av betygssättningen sammanvägs på följande sätt:
För kursbetyget VG måste den skriftliga utvärderingsplanen uppfylla kraven för VG och de tre övriga delarna godkännas. För kursbetyget G måste alla fyra delarna uppfylla kraven för G.
Det är enbart tillåtet att komplettera ett ej godkänt resultat till godkänt, komplettering för högre betyg är ej tillåtet.
Om särskilda skäl föreligger har examinator rätt att besluta om annan examinationsform. För studerande som inte blivit godkänd vid ordinarie prov anordnas ytterligare provtillfälle. Student som erhållit godkänt betyg får inte genomgå förnyat prov. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det. Skriftlig begäran inges till studierektor.
Examinator kan besluta om avsteg från kursplanens examinationsform. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Student som har behov av en anpassad examination, och som har erhållit ett beslut om rätt till stöd från samordnare för studenter med funktionsnedsättning vid Studentcentrum, ska senast 10 dagar innan examinationen begära anpassning hos kursansvarig institution. Examinator beslutar om anpassad examination som sedan meddelas studenten.
Övriga föreskrifter
Samtliga kursupprop är obligatoriska. Befrielse från upprop kan endast ges av kursansvarig vid föranmälan och endast då särskilda skäl föreligger. Frånvaro utan giltigt förfall kan föranleda förlust av kursplats. Beslut om detta fattas av kursansvarig.
