De nordiska ländernas historia, 7,5 hp

Innehåll

Kursen behandlar de nordiska ländernas historia från tidig medeltid fram till idag i ett jämförande perspektiv. Bland annat studeras uppkomsten av de danska och svenska protestantiska staterna, konsekvenserna av Napoleonperioden, nya nationella identiteter under 1800-talet, utvecklingen av den nordiska välfärdsstaten, de nordiska länderna och andra världskriget, situationen under kalla kriget och slutligen minoriteter i Norden.

Förväntade studieresultat

Studenten ska efter avklarad kurs kunna:

Kunskap och förståelse

• visa prov på övergripande kunskap om milstolparna i Nordens historia, 
• diskutera viktiga sociala, politiska och kulturella förändringar i de nordiska ländernas historia,

Färdighet och förmåga

• diskutera olika historiska levnadsförhållanden utifrån faktorer såsom klass, etnicitet och kön, 
• diskutera olika uppfattningar bland historiker på problem i Nordens historia (ett historiografiskt perspektiv),
• tydligt kommunicera akademisk kunskap, både muntligt och skriftligt,

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• diskutera och utvärdera moraliska och etiska problem kopplade till de nordiska ländernas historia,
• reflektera över betydelsen av historiska kunskaper för förståelsen av de nordiska länderna

Behörighetskrav

Undervisningens upplägg

Kursen hålls på engelska och består av föreläsningar, seminarier, gruppövningar och individuellt arbete. När deltagande på föreläsningar eller övningar är obligatoriskt, det vill säga av examinerande karaktär, anges detta specifikt i schemat. Vid frånvaro vid obligatoriskt tillfälle tillhandahålls kompletterande uppgifter av läraren.

Examination

Kursen examineras kontinuerligt genom uppgifter, deltagande i obligatoriska seminarier och individuella hemuppgifter. Gruppuppgifter och seminarier klassificeras med betyg (Godkänd) eller Underkänd (Underkänd). Enskilda uppsatser (slutprov) betygsättas med Väl godkänt (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U). För att klara kursen (min. betyg G) krävs alla obligatoriska delar måste ha fått betyget G. För att få väl godkänt betyg (VG) på kursen måste alla obligatoriska övningar ha fått betyg G, och examinerande slutuppgift betyget VG. Betygsättningen bestäms av fakulteten för humanioravetenskapens utsedda examinator.

Ett omprov ska erbjudas senast två månader efter ordinarie provtillfälle, dock ska omprov erbjudas tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats och kopia av studenternas tentamen är tillgänglig. För prov som genomförs under maj och juni månad får första omprovet erbjudas inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. Dessutom skall minst ytterligare ett omprov erbjudas inom ett år från ordinarie provtillfälle, s.k. uppsamlingsprov. Den som godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg.
I de fall prov eller obligatoriska undervisningsmoment inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov och ompraktik kan det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift skall stå i rimlig proportion till det missade obligatoriska momentet.

Examinator kan besluta om avsteg från kursplanens examinationsform. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas efter studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Student som har behov av en anpassad examination ska senast 10 arbetsdagar innan examinationen begära anpassning hos kursansvarig institution. Examinator beslutar om anpassad examination som sedan meddelas studenten.

Övriga föreskrifter

I det fall kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla eller kursen slutat erbjudas.

I en examen får denna kurs inte inkluderas tillsammans med en annan kurs med liknande innehåll. Vid osäkerhet bör studenten konsultera studierektorn vid Institutionen för idé- och samhällsstudier.