Kursen ger en introduktion till digital- och datorteknikens grunder, och ger på så vis en inblick i hur dagens moderna elektroniska system fungerar under skalet. Kunskaper kring talsystem, logiska grindar och vippor, och kombinatoriska/sekventiella kretsar leder vidare till den kanske mest kända digitala konstruktionen, microprocessorn. Under kursen används en microcontroller som plattform för att studera ett komplett litet datorsystem med CPU, register, arbetsminne och programminne. Instruktionsuppsättningen gås igenom och processorn programmeras både med assembler-språk och ett kompilerat språk.
Förväntade studieresultat
Efter genomgången kurs skall studenten kunna: - redogöra för grundläggande begrepp inom digitalteknikområdet, - genomföra konvertering mellan de decimala, binära och hexadecimala talsystemen, - redogöra för vanligt förekommande byggblock i digitala system, multiplexer, avkodare, skiftregister, adderare, etc., - praktiskt implementera kombinatoriska funktioner och sekvensfunktioner med diskreta grindar och vippor, - tolka och rita ett komplett kopplingsschema, - analysera och designa enkla finita tillståndsmaskiner, - redogöra för flyktiga och ickeflyktiga minnesteknologier såsom SRAM, DRAM, EPROM, flash, - redogöra för uppbyggnaden av en enkel microcontroller, med CPU, arbetsregister, ALU, arbetsminne, programminne, instruktionsuppsättning, - använda ett assembler-språk för att på ett strukturerat sätt programmera en microcontroller med hjälp av subrutiner, stack, arbetsminne, och redogöra för kopplingen mellan assembler-kod och resulterande innehåll i programminnet, - tolka innehållet i databladet för en typisk microcontroller, - koppla extern hårdvara till en microcontrollers portar, - särskilja avbrottsstyrda system från pollade system, - redogöra för skillnader mellan hårdvarunära programutveckling i assembler och i programmeringsspråket C, samt redogöra för en typisk kors-verktygskedja.
Behörighetskrav
För tillträde till kursen krävs minst 7,5 hp programmering i C; 7,5 hp datastrukturer och algoritmer; 7,5 hp logik eller motsvarande kunskaper.
Undervisningens upplägg
Undervisningen bedrivs i form av lärarstyrda lektioner samt handledning i samband med laborationer. En stor del av kursen utgörs av studentens individuella arbete och arbete i mindre grupper.
Examination
Examination och betygssättning grundar sig på ett skriftligt prov, samt två uppsättningar praktiska laborationsuppgifter. På det skriftliga provet och på laborationsuppgifterna erhålls något av betygen Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). På kursen som helhet sätts något av betygen Underkänd (U), Godkänd (3), Icke utan beröm godkänd (4) eller Med beröm godkänd (5). * För kursbetyget Godkänd (3) krävs godkänt betyg på det skriftliga provet, och på båda uppsättningarna laborationsuppgifter. * För kursbetyget Icke utan beröm godkänd (4) krävs, utöver kraven för kursbetyget Godkänd (3), minst betyget (VG) på det skriftliga provet, samt betyget (VG) på minst en uppsättning laborationsuppgifter. * För kursbetyget Med beröm godkänd (5) krävs, utöver kraven för kursbetyget Godkänd (3), minst betyg (VG) på det skriftliga provet, samt betyg (VG) på båda uppsättningarna laborationsuppgifter. Studerande som godkänts vid ett prov/redovisning får inte undergå förnyat prov för att få ett högre betyg. För studerande som inte blivit godkända under kursen, erbjuds ytterligare examinationstillfällen under förutsättning att den studerande aktivt deltagit i gruppaktiviteterna under ordinarie kurs. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 22 §). Begäran om ny examinator ställs till prefekten vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik.
TILLGODORÄKNANDE Tillgodoräknande prövas individuellt. I en examen får denna kurs ej ingå tillsammans med annan kurs med likartat innehåll. Vid osäkerhet bör den studerande rådfråga studievägledaren vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik.
Övriga föreskrifter
Examinator kan besluta om avsteg från kursplanens examinationsform. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Student som har behov av en anpassad examination ska senast 10 dagar innan examinationen begära anpassning hos kursansvarig institution. Examinator beslutar om anpassad examination som sedan meddelas studenten.
I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla.
