I kursen introduceras studenterna i arkitekturhistoria och arkitekturteori som ett sätt att förstå inflytandet av kulturell och samhällelig förändring samt teknisk utveckling på arkitektur och stadsplanering. Med utgångspunkt i ett europeiskt perspektiv sträcker sig kursen över en kronologisk period från början av 1800-talet till andra världskriget. Den utforskar effekterna av den industriella revolutionen och modernitetens koncept inom arkitektur och stadsplanering. Begrepp som rör rumslig form och estetik utforskas genom samtida teoretiska perspektiv och historia. Studenten utvecklar metoder för att analysera, reflektera över och analysera dessa begrepp för att belysa sambandet mellan praktisk, historisk och teoretisk kunskap.
Förväntade studieresultat
För godkänt betyg ska studenten kunna:
Kunskap och förståelse
visa grundläggande kunskaper om modernismens arkitektur- och kulturhistoria
visa förståelse för periodens materiella, kulturella och samhälleliga innovationer
Färdighet och förmåga
diskutera kursens centrala texter, objekt och företeelser
tillämpa grundläggande metoder för arkitekturanalys
identifiera karaktäristiska grunddrag inom modernismens arkitektur
självständigt genomföra en skriftlig uppgift i ett givet ämne inom denna tidsperiod
Värderingsförmåga och förhållningssätt
reflektera kring det individuella skriftliga arbetet
Behörighetskrav
Grundläggande behörighet och Matematik 3b eller 3c eller Matematik C, Naturkunskap 2, Samhällskunskap 1b eller 1a1+1a2. Naturkunskap kan ersättas av Kemi 1 och Fysik 1a eller 1b1+1b2.
Undervisningens upplägg
Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, workshops och handledning, i grupp och individuellt.
Examination
På hela kursen sätts betyg enligt betygsskalan Godkänd (G) eller Underkänd (U). Betyget utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationernas olika delar och sätts efter avslutad kurs.
Kursen examineras genom närvaro vid obligatoriska seminarier och workshops samt genom en individuell skriftlig rapport som ska innehålla text, bildmaterial och bibliografiska referenser.
Examinator kan besluta om avsteg från kursplanens examinationsform. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Student som har behov av en anpassad examination ska senast 10 dagar innan examinationen begära anpassning hos kursansvarig institution. Examinator beslutar om anpassad examination som sedan meddelas studenten.
Tidpunkt för omprov ska meddelas senast i samband med det ordinarie provet. Det första omprovet erbjuds senast två månader efter ordinarie provtillfälle, dock tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats. För ordinarie prov som genomförs i maj eller juni månad får ett första omprovstillfälle erbjudas inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. Dessutom erbjuds ytterligare minst ett omprov inom ett år efter det ordinarie provtillfället. Student som erhållit godkänt resultat på ett prov får ej genomgå förnyat prov.
En student som utan godkänt resultat har genomgått ordinarie prov samt ett omprov för en kurs eller en del av en kurs, har vid nästa omprovstillfälle rätt att få en annan examinator eller rättande lärare utsedd. Student ska vända sig till studierektor eller motsvarande med en sådan begäran.
Övriga föreskrifter
I de fall en kursplan upphört att gälla eller genomgått större förändringar garanteras studenterna minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt tidigare kursplan under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla eller kursen slutat erbjudas.
