Matematik är det ämne som flest elever saknar betyg i, med undantag för svenska som andraspråk. Det finns samtidigt tydliga skillnader mellan grupper av elever, vilket indikerar en brist på likvärdighet. En avsaknad av slutbetyg i matematik i grundskolan innebär att man inte kan söka in till gymnasiets allmänna program och därmed inte har möjlighet till högre utbildning.
Matematikämnet används ofta som en systemindikator för länders utbildningssystem, vilket märks bland annat genom att beslut och riktningsförändringar i skolpolitiken ofta görs med hänvisning till elevers låga resultat.
Elever som inte når upp till en godkänd nivå i matematik i år nio är ett av den svenska skolans mest angelägna och resurskrävande områden. Samtidigt påverkar elevers möjliga livsval och framtidsmöjligheter på både individ och gruppnivå om skolan inte ger alla elever likvärdiga möjligheter att utvecklas så långt de kan i ämnet. Trots insatser i form av tidigare och fler bedömningstillfällen, matematiklyft och fler timmar i kursplanen så har inte situationen nämnvärt förändrats. Det övergripande syftet med forskning inom det specialpedagogiska fältet är att bidra med kunskap om de faktorer som bidrar till eller försvårar elevers utvecklingsmöjligheter.
Syftet med den specialpedagogiska matematikdidaktiska forskningsinriktningen inom UFM är att, i nära samarbete med skolor, arbeta fram förhållningssätt, metoder och arbetssätt för att utveckla matematikundervisning, lärande och bedömning. I tillägg till detta problematiseras vad kvalitet innebär, vad den brist på likvärdighet som betygen signalerar kan grunda sig i och hur det kan åtgärdas. Frågor som rör inkludering, exkludering, likvärdighet och kvalitet behöver beaktas i forskning som rör alla elevers lärande. Forskningen äger rum inom grundsärskola, grundskola, gymnasium och gymnasiesärskola, men rör även elever som går inkluderade i en annan skolform än den de är inskrivna i. Inom UFM finns en bred kompetens och forskningsprojekt fokuserar på bland annat bedömning och lärande i förskoleklass, de nationella proven, flerspråkiga aspekter av bedömning och lärande i matematik, grundsärskoleelevens delaktighet i bedömning samt mer specifika undervisnings- och bedömningspraktiker av olika slag, bland annat formativ bedömning. För att läsa mer om detta rekommenderas att du ser på de forskningsprojekt eller publikationer som finns i UFM och att du under rubriken "om UFM" läser på de olika forskarnas hemsida.
Gränserna för gruppen är inte strikt definierade. Forskare i denna grupp arbetar både tillsammans i olika konstellationer och enskilt. Projekt kan ha pågått under flera år, där deltagarna ingått i samma projekt eller i projekt med forskare från andra lärosäten och institutioner. I forskargruppen förekommer också att enskilda forskare driver mindre projekt, vilka oftast återfinns i forskningsdatabasen. Det händer också att forskare utom gruppen i sin matematikdidaktiska forskning ställer specialpedagogiska frågeställningar och då mer tillfälligt tillhör denna forskargrupp
