Detta projekt syftar till att förstå vilken roll estetik spelar i utvecklingen av matematisk förmåga, med målet att förbättra hur vi undervisar matematik i skolan.
Matematiker talar ofta om matematikens skönhet, och denna upplevelse tycks ofta vara en del av varför de valt att arbeta inom just detta ämne. Uppskattning av matematikens estetiska dimension verkar med andra ord vara en viktig del av motivationen bakom matematikers val av ämne, och ibland föreslås därför att man skulle kunna använda skönhetsupplevelser i matematik för att motivera elever, och i förlängningen för att främja lärande. Det finns dessutom ytterligare en dimension av skönhetsupplevelsers roll i matematik, nämligen att avgöra vad som stämmer och vad som inte stämmer, och att välja vilka problem som är värda att arbeta med.
Estetik inom matematik har länge varit ett intressant ämne för många matematiker, men har till stor del behandlats av matematiker i memoarer, personliga betraktelser och populärvetenskapliga framställningar. Det är först i senare tid som det har utvecklats till ett eget forskningsområde. Tillsammans med forskning inom bl.a. matematisk filosofi och neurovetenskap är målet att bidra till detta växande fält.
Detta projekt syftar främst till att förstå vad estetiska erfarenheter är och vilken roll det spelar i utvecklingen av matematisk förmåga. Vi samlar in data över hela spektrat, från små barn till matematiker, för att slutligen bygga upp en robust teori för vad skönhet i matematik är och hur det påverkar matematisk förmåga. När någon säger att de gillar ett bevis eller en förklaring, vad betyder det egentligen? Kan barn känna skönhet på samma sätt som en matematiker? Hur kan vi systematiskt göra empriska studier av barns och vuxnas estetiska upplevelser? Finns det en koppling mellan estetiska upplevelser och kognitiva och affektiva aspekter av matematisk förståelse?
Esther Levenson, forskare
Tel Aviv University
Markku Hannula, professor
University of Helsinki
