Out of Time: Crip Time and Fantastic Resistance - Josefine Wälivaara
Josefine Wälivaara
Vad handlar artikeln om?
Den är baserad på en presentation jag gjorde på ett symposium vars fokus var att undersöka levda erfarenheter av normbrytande funktionalitet och representation av detta i fiktionsgenrer så som science fiction och fantasy. I min text försöker jag koppla samman erfarenheter av att leva i vad forskare inom kritiska funktionalitetsstudier har kallad crip tid med berättelser i science fiction som handlar om karaktärer som upplever tid på ett sätt som inte följer normen, i detta fall två filmer som handlar om kloner: The Island (2005) och Parts: The Clonus Horror (1979). Båda filmerna kretsar kring huvudkaraktärer som upptäcker att de är kloner, skapade för att existera under en begränsad tid tills de rika människor som de är kloner av behöver organ, livmödrar eller andra kroppsdelar. I studien argumenterar jag för att science fictionberättelser så som dessa kan bidra till att problematisera och utmana normativa föreställningar om funktionalitet och tid.
Varför är det viktigt att studera detta ämne?
Studier har visat att media och populärkultur spelar en viktig roll när det kommer till attityder och föreställningar om personer med normbrytande funktionalitet. Populärkultur reproducerar ofta stereotypa och negativa föreställningar. Till exempel är det återkommande att karaktärer med funktionsnedsättningar framställs som tragiska offer eller till och med monstruösa, och sällan får karaktärerna vara delar av en gemenskap. Denna typ av berättelser bidrar till att sprida och upprätthålla fördomar. Men det finns också undantag där kulturen och fiktionen kan erbjuda berättelser som utmanar och ifrågasätter förgivettagna och normativa föreställningar om hur vi förstår människor och våra olika funktionaliteter.
Vad är bakgrunden till att du har gjort studien och ingår det i en större undersökning?
Studien är utförd inom ramen för ett forskningsprojekt finansierat av Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond som heter “Att åldras med funktionsnedsättningar: Föreställningar och följder förr, nu och i framtiden”, lett av Lotta Vikström. Min del i projektet handlar om att undersöka fiktionsberättelser om framtiden. På det stora hela är jag intresserad av hur diskurser om framtiden sammanflätas med frågor om funktionalitet. Jag undersöker exempelvis hur normer om funktionalitet, och särskilt föreställningar om funktionsfullkomlighet som ett ideal återfinns i berättelser om genteknik och reproduktiv teknologi.
Vad innebär resultaten?
Det är först under de senaste åren som det dykt upp forskare som intresserar sig för att studera funktionalitet i genrer som science fiction. Tidigare har fokus i första hand legat på berättelser som håller sig närmare den verklighet som vi befinner oss i. Men, den typ av berättelser som behandlar andra världar, spekulerar kring möjliga framtider eller teknologisk utveckling behandlar i högsta grad samtidens centrala frågor och inte minst utforskas vad det innebär att vara människa. Mina resultat hoppas jag ska tydliggöra ett sätt att läsa och analysera icke-realistiska karaktärer ur ett kritiskt funktionalitetsperspektiv och framhålla hur denna typ av icke-realistisk fiktion kan bidra med att främmandegöra förgivettagna föreställningar om funktionalitet. Till exempel att man med hjälp av denna typ av berättelser kan få syn på att det finns normer angående funktionalitet som genomsyrar hur vi organiserar tid och hur vi definierar olika kroppar och sinnen.
Var det en spännande studie att göra och varför?
Det var absolut en kul studie att göra. I texten syns bara två av de filmer som jag jobbat med under studiens gång men jag har flera berättelser som på olika sätt gestaltar det här med att befinna sig utanför normativ tid som jag längtar efter att återkomma till.
