Epistemic citizenship under structural siege: a meta-analysis drawing on 544 voices of service user experiences in Nordic mental health services - Faten Nouf
Faten Nouf
Vad handlar artikeln om?
Artikeln är en kunskapsöversikt som har analyserat de senaste årens forskningsrön gällande personer med egenlevd psykisk ohälsa och deras upplevelser/erfarenheter av mottagna insatser i välfärdssystemet, såsom primärvård, socialtjänst eller psykiatrin. 38 nordiska studier som har publicerats mellan åren 2017-2022 ingår i denna kunskapsöversikt, och resultaten analyseras/problematiseras utifrån ett kunskapsorättviseperspektiv (epistemic injustice) och ett aktivt medborgarskapsperspektiv.
Varför är det viktigt att studera detta ämne?
Det svenska socialpolitiska arbetet med att stärka olika medborgargrupper i välfärdsstaten har fortgått under lång tid, däribland målgruppen personer med psykisk ohälsa. Statliga utredningar, rapporter och forskning har dock visat att det finns brister runtom i landet i frågan om vård- och stödinsatser för personer med psykisk ohälsa. Regeringen har som mål att öka det personliga inflytandet i vård- och stödprocesser bland personer med psykisk ohälsa. Detta är särskilt angeläget då vi gärna ser personer med psykisk ohälsa som viktiga kunskapsbärare i mötet med olika välfärdsaktörer vilka, enligt forskning, i alltför hög utsträckning har känt sig underminerade och förminskade i sådana möten p.g.a. maktstrukturer av olika slag. Inte minst har det noterats i tidigare forskning att personer – p.g.a. deras psykiska ohälsa – diskvalificeras som viktiga och trovärdiga kunskapsbärare i vård- och stödsammanhang, även om denna kunskap handlar om dem själva och deras upplevda behov och önskemål om vård och stöd. Detta påvisar att det finns luckor i rådande praktik, både i relation till det medborgarstärkande ideal som vi socialpolitiskt eftersträvar, men även i relation till målet om stärkt brukarinflytande.
Vad är bakgrunden till att du har gjort studien och ingår det i en större undersökning?
En kartläggning av detta slag, där enbart kvalitativt data utgör det empiriska underlaget, är inte särskilt förekommande inom kartläggande studier. Brukare och patienters egna röster utgör det empiriska data som vi har analyserat, vilket är ett ställningstagande för brukarinflytande och brukarkunskap, anser vi. Studien är gjord inom ramen för ett större forskningsprogram (UserInvolve) som just handlar om brukarinflytandefrågor och samproduktion.
Vad innebär resultaten?
Relationen, eller det mellanmänskliga mötet mellan personer med psykisk ohälsa och professionella utgör den viktigaste mekanismen för upplevelser av positiva eller negativa möten i välfärden, enligt denna studie. Då det professionella handlingsutrymmet är starkt beroende av organisationskontexten, så visar resultaten genomgående att det behövs omfattande arbete på organisationsnivå för att möjliggöra ett starkare agentskap bland personer med psykisk ohälsa. Professionella är en viktig länk mellan organisationen och den enskilda individen och är därmed nyckelpersoner i möjliggörandet av det personstärkande och mellanmänskliga arbetet, vilket har brustit i stor utsträckning enligt denna kartläggande studie. Det mönster som kunde skönjas var att personer som hade fått peer-support, hade en mer positiv upplevelse av deras vård- och stödinsats, vilket är ett spår som behöver forskas på närmare.
Var det en spännande studie att göra och varför?
Det var en spännande studie, och även väldigt intressant och fint att få ta del av så många ”röster” som berättade om olika livssituationer och erfarenheter. Samtidigt var det också trist att så många hade negativa erfarenheter av vårt vård- och stödsystem som finns idag.
