Ämneslärarprogrammet - Samhällskunskap

Kurser

Kurserna i samhällskunskap inom ämneslärarprogrammet vid Umeå universitet ges av statsvetenskapliga institutionen i samarbete med enheten för nationalekonomi vid Handelshögskolan, enheten för ekonomisk historia, sociologiska institutionen och pedagogiska institutionen.

Samhällskunskap 1

Kursen består av två delar: Demokrati och samhälle och Samhällsekonomins grunder. Den första delen inleds med en introduktion till det vetenskapliga studiet av politik och ämnet statsvetenskap och studier av politisk idéhistoria, politiska ideologier och centrala politisk-filosofiska begrepp som "demokrati", "frihet" och "rättvisa". Därefter behandlas utformningen av det svenska politiska systemet, EU:s politiska system och länken dem emellan, samt frågor om dels förvaltningens roll i politiska system, dels det svenska styrelseskickets framtida utformning. Under den andra delen av kursen diskuteras och analyseras samhällsekonomins grunder ur mikro- och makroekonomiska perspektiv. Vidare behandlas det ekonomiska tänkandets historia, ekonomiska kriser och den svenska arbetsmarknadens utveckling ur ett genusperspektiv. Den ämnesdidaktiska strimman, som löper parallellt med ämnesstudierna under hela kursen, fokuserar på hur ämneskunskaper kring demokrati och samhälle samt samhällsekonomiska frågor kan transformeras till skolkunskaper. Här diskuteras också samhällskunskapsämnets förutsättningar och villkor, aktuella styrdokument och skolans och högskolans uppdrag samt ämnets centrala mål och plats i skolan.

Samhällskunskap 2

Kursen inleds med ett moment som tar sin utgångspunkt i sociologisk teori. Momentet tar upp sociala strukturer vad gäller medborgarskap, välfärdsstat och arbetsmarknad. Därefter behandlas social kategorisering, både teoretiska diskussioner och empiriska exempel på klass, etnicitet, genus och sexualitet. Momentet avslutas med ytterligare kritiska perspektiv på normer, social handling och människors förmåga att göra skillnad. De två efterföljande momenten är inriktade på jämförande politik och internationella relationer. De syftar till att ge studenterna breda kunskaper om andra länders politiska system och förståelse för relationen mellan institutioner och beteende, samt att ge en bred introduktion till världspolitiska händelser, aktörer, processer, institutioner och sakfrågor. Den ämnesdidaktiska strimman, som löper parallellt med ämnesstudierna under hela kursen, behandlar didaktiska frågor som relaterar till momentens innehåll. Med hjälp av olika teoretiska begrepp fördjupas samhällskunskapsdidaktiska frågor om innehåll, metod och bedömning.

Samhällskunskap 3

Kursen inleds med ett moment om internationell ekonomi, som behandlar den ekonomiska utvecklingen ur ett internationellt och globalt perspektiv samt didaktiska frågor som relaterar till momentets innehåll och fördjupning kring samhällskunskapsdidaktiska frågor om innehåll, metod och bedömning. Därefter följer ett moment om samhällsvetenskapliga metoder, som också förbereder dig för det avslutande momentet - ett självständigt arbete om 15 hp, där du skriver en vetenskapligt grundad uppsats med tillgång till handledning.

Examensarbete för ämneslärarexamen - Samhällskunskap

Kursen innebär ett systematiskt studium av frågor kopplade till undervisning och lärande i ämnet samhällskunskap. Detta omfattar planering och genomförande av en vetenskaplig studie samt dokumentation och redovisning av denna såväl muntligt vid seminarier som skriftligt i form av en vetenskaplig uppsats. Arbetet med uppsatsen förutsätter studier av teorier och tidigare nationell och internationell forskning inom problemområdet.  Kursen bygger på de teoretiska och metodologiska kunskaper och färdigheter som studenterna tillägnat sig i ämnesstudier och utbildningsvetenskaplig kärna, och på de insikter i lärarens yrkesroll som nåtts under verksamhetsförlagd utbildning.