Bild
Institutionen etablerades som en av de första vid Umeå universitet. Man hade då tre anställda lärare, och ämnet företräddes av professor Per-Erik Back, disputerad vid Lunds universitet. Redan under de första åren deltog man i ett nationellt kommunalforskningsprogram och satsade på att ha kontakter med de främsta forskningsmiljöerna internationellt.
Gunnar Jervas och Dan Brändström blev de första att disputera vid institutionen.
Gunnel Gustafsson blev den första kvinnan att disputera vid institutionen.
Några av Statsvetenskapliga institutionens lärare och forskare i början av 1970-talet. Fr.v. Kjell Lundmark, Harry Forsell, Pär-Erik Back, Sten Markgren, Gunnel Gustafsson och Dan Brändström.
Institutionen växte, fick allt fler disputerade lärare och ett mer diversifierat kursutbud. Förutom statsvetenskap gav institutionen kurser i administrativ teknik och hälso- och sjukvårdsadministration. Forskning etablerades inom områden som senare skulle bli viktiga profilområden för institutionen, såsom lokal och regional politik, jämförande politik, politiska partier samt policy och implementering. Professor Gunnel Gustafsson blev ny ämnesföreträdare 1987.
Vid 90-talets ingång hade institutionen ett 40-tal anställda. Forskning om miljö och hållbar utveckling växte successivt fram som ett av institutionens starka forskningsområden. Ett för statsvetenskapen viktigt utbildningsprogram utgjordes av pol mag-programmet, som också fick en särskild inriktning mot miljö.
Centrum för skolledarutveckling etablerades.
Forskning med inriktning mot Europa, politiska partier och politiska institutioner expanderade ytterligare, även forskning om genus och jämställdhet blev framträdande.
Institutionen övertog ansvaret för universitetets kurser i freds- och konfliktstudier, huvudämne i det Internationella kris- och konflikthanteringsprogrammet (IKK). Succesivt började också forskning inom området att byggas upp.
Statsvetenskapliga institutionen hade drygt 60 anställda. Sju professorer (Torbjörn Bergman, Katarina Eckerberg, Christine Hudson, Anna Jarstad, Olof Johansson, Anders Lidström och Camilla Sandström) var verksamma vid institutionen. Sedan starten 1965 hade 77 personer, varav 32 kvinnor, disputerat vid institutionen. Internationaliseringen hade nu förstärkts med forskningssamarbeten, doktorandvistelser utomlands samt studerande- och lärarutbyte.