Om artikeln

Energy Research & Social Science, 83, 102337, 2022.

Artikelförfattarna: Therese Bjärstig, Irina Mancheva, Anna Zachrisson, Wiebke Neumann Sivertsson och Johan Svensson

Vad handlar artikeln om?

Syftet har varit att se hur vindkraft har framställts i svensk nyhetsmedia över drygt två decennier. Detta har vi gjort genom att analysera hur vindkraft porträtteras av olika aktörer (i form av orsak, lösning eller offer i relation till ett problem). Vår studie visar att vindkraft nästan lika ofta ses som en orsak som en lösning till upplevda problem. Samtidigt finns en regional och nationell variation. Vindkraft framställs oftare som en orsak till problem i de regionala tidningarna, medan det motsatta gäller för nationella DN.

 

BildTherese Bjärstig

När vindkraft ses som en orsak till ett problem är det främst i relation till andra riksintressen, vilket framförallt statliga myndigheter för fram. Privatpersoner och journalister ser vindkraft som problematisk utifrån att den inte uppfattas som en effektiv energiproduktion. Icke-statliga organisationer lyfter ofta att vindkraft leder till miljöförstöring. Ofta blir också vindkraft en konflikt mellan vindkraftsbolag och lokalbefolkning, där vindkraft ses som en orsak till buller, förstörelse av landskapet och miljön.

De aktörer som främst ser vindkraft som en lösning är vindentreprenörer och politiker. De ser vindkraft som en effektiv och förnybar lösning för att möta behoven av el, bra för miljön och ett alternativ till kärnkraft.

Vindkraft ses även som offer, och då oftast av vindentreprenörer, politiker och journalister. Här är den vanligaste orsaken Försvarsmaktens rätt att stoppa markanvändning som uppfattas vara i strid med nationella försvarsintressen.

Varför är detta ett viktigt område att forska om?

Sverige har antagit ambitiösa miljömål inom många sektorer för att möta nollutsläpp av växthusgaser fram till 2045. Detta kräver betydande ökningar av förnybar elproduktion – inte minst ytterligare etablering av vindkraft. Det är ganska vanligt att lokala konflikter uppstår kring etableringar, med överklaganden och lång handläggningstid som följd. Det är därför intressant att kartlägga och analysera vilka de dominerande aktörerna i mediedebatten är och vilka ståndpunkter de för fram.

Hur har ni samlat in datamaterialet?

Artikeln baseras på en medieanalys av en nationell tidning, Dagens Nyheter (DN), och tre regionala tidningar, Smålandsposten (SP), Göteborgs Posten (GP) och Västerbottens Kuriren (VK). Tidsperioden som studeras sträcker sig över drygt 20 år (1999-2019) och studien bygger på totalt 788 nyhetsartiklar som har analyserats i NVivo.

Ingår detta i en större undersökning?

Detta är ett av fyra forskningsprojekt som ska förbättra förutsättningarna att i planeringen göra avvägningar mellan olika intressen, och som är finansierat av Vindval inom ramen för en utlysning med fokus på just planering och vindkraft. Artikeln är en del i den forskning som sker inom ramen för projektet Hållbar landbaserad vindkraft – synergi, integration eller konflikt mellan riksintressen. Projektet löper under åren 2018-2022 och forskare vid både Umeå universitet och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) ingår i projektet.

Vad innebär resultaten?

Uppfattningarna ändras i takt med att vindkraften byggts ut och blivit mer synlig de senaste 20 åren. I slutet av den studerade perioden ses vindkraft allt oftare som en lösning, främst av politiker och vindkraftsentreprenörer. En slutsats är att globala, internationella och nationella klimatpolitiska mål som förutsätter en övergång till förnybar energi inte har fått samma genomslag hos andra aktörer. Utöver detta finns uttryck för lokalt motstånd i debatten. Det är därför viktigt att arbeta kunskapshöjande och kompensatoriskt. Om inte lokala aktörer får fördelar av det nationella intresset att producera förnybar el, så kommer lokalt motstånd och konflikter att fortsätta stå i vägen för planering och etablering av storskalig vindkraft.