Conservation, collaboration, and claims: Saemie inclusion and influence in a Swedish national park process
Frontiers in Conservation Science, Vol. 3
Artikelförfattarna: Linn Flodén och Elsa Reimerson
Vad handlar artikeln om?
Artikeln handlar om samiskt deltagande och inflytande i en samverkansprocess för att bilda en ny nationalpark i Jämtland-Härjedalen, i området kring Vålådalen, Sylarna och Helags. Nästan hela den föreslagna nationalparken skulle täcka samiska marker, där samebyarna Handölsdalen, Tåssåsen och Mittådalen bedriver sin renskötsel. År 2015 startade Naturvårdsverket och Länsstyrelsen i Jämtland en process för att tillsammans med samiska och lokala representanter utreda förutsättningarna för nationalparken. Efter en hel del turer fram och tillbaka avslutades processen 2019 med ett beslut om att inte bilda någon ny nationalpark i Vålådalen-Sylarna-Helags. Att samebyarna i slutändan inte gav sitt samtycke till nationalparken var en viktig anledning till det beslutet.
Hur har ni gått till väga?
Artikeln bygger på en masteruppsats författad av Linn Flodén. Det är Linn som har utformat studien, samlat in och bearbetat materialet och kommit fram till resultat och slutsatser, med Elsa som handledare och bollplank. Vi har analyserat skriftlig dokumentation från hela processen – projektplaner, mötesprotokoll, brev och andra inlagor från både statliga och samiska aktörer. Vi har också intervjuat representanter för de statliga myndigheter som var inblandade i processen. Vi har undersökt hur inkluderingen av lokala samiska aktörer och deras inflytande i processen beskrivs och behandlas i materialet, och diskuterat vilka konsekvenser som kan tänkas följa av det.
Varför är det viktigt att studera detta ämne?
En stor andel av Sveriges skyddade områden finns i Sápmi, men samiskt inflytande över styrningen och förvaltningen av skyddade områden på deras marker har historiskt varit väldigt begränsad. Nationalparksprocessen i Vålådalen-Sylarna-Helags var ett ganska speciellt exempel på en process med hög grad av samiskt deltagande och inflytande. Resultatet – att avsaknad av samtycke från berörda samebyar faktiskt var en viktig faktor för att avsluta processen – är också unikt. Genom att studera det här fallet hoppas vi bidra till fortsatt diskussion kring hur samverkansprocesser med samiskt deltagande och inflytande fungerar, och hur de kan utvecklas. Ämnet är också högaktuellt i en global kontext. Skyddade områden är ett centralt verktyg för miljö- och hållbarhetspolitik över hela världen, och olika typer samverkan i styrning och förvaltning blir allt vanligare – inte minst när det gäller naturresurser på urfolks traditionella marker.
Vad har ni kommit fram till, och finns det något i resultatet som förvånar er?
Våra resultat visar att inkluderingen av lokala samiska aktörer i nationalparksprocessen beskrivs på lite olika sätt av de statliga aktörerna och de lokala samiska aktörerna. Det visar på att de har olika förväntningar på hur inkluderingen ska se ut, och vilket inflytande det ska innebära. Utrymmet för lokala samiska aktörers möjliga inflytande verkar bli större om inkluderingen kopplas till en bred förståelse av samisk kultur och verksamheter, och till samiska rättigheter, än om man fokuserar på renskötseln som en isolerad aktivitet och dess påverkan på naturskyddsmålen för området. Resultaten visar också att de statliga aktörernas inställning förändrades över tid, när de stöttes mot de lokala samiska aktörernas krav och förhållningssätt. Ett exempel på det är att processens mål förändrades – från ”att inrätta en nationalpark” till ”att undersöka förutsättningarna för en nationalpark”, där ”förutsättningarna” innefattade samtycke från berörda parter om hur nationalparken skulle styras och förvaltas.
Processens resultat kan tolkas som att principen om fritt, informerat förhandssamtycke (som är en mycket viktig fråga i internationell urfolksrätt) har implementerats i detta fall, och att samiska krav på respekt för samiska rättigheter, skydd av samisk kultur och uppfyllande av internationella åtaganden faktiskt har fått genomslag. Inställningen från myndigheterna skiljer sig en del från hur man tidigare förhållit sig till samiskt deltagande och inflytande – så kanske är detta ett tecken på en mer övergripande förändring.
Artikeln bygger på en studentuppsats. Hur har ni arbetat vidare från den till att det blev en publikation?
När Linn skulle skriva sin masteruppsats hösten 2020 var hon intresserad av hur miljöpolitik påverkar och påverkas av maktstrukturer. Elsa hade då startat upp ett forskningsprojekt om samverkan för skyddad natur i Sápmi, och Linn valde att skriva sin uppsats i anslutning till det projektet. Möjligheten att omvandla uppsatsen till en artikel fanns med som tanke från början, men att omvandla en uppsats till en artikel kräver lite jobb – kanske framför allt vad gäller utrymmet. En vetenskaplig artikel behöver vara betydligt kortare än en masteruppsats. Förutom att komprimera och effektivisera sina beskrivningar och argument kan man ofta behöva sålla i vilka resultat och slutsatser man har utrymme att lyfta fram. Linn jobbade med det som anställd i Elsas projekt under sommaren 2021, och Elsa tog sen vid för att göra klart det sista och skicka in artikeln till en tidskrift.
Som handledare tycker Elsa att det är otroligt roligt att få jobba vidare med en bra studentuppsats och bidra till att göra resultaten tillgängliga för en större publik. Linns erfarenhet av processen som student var att det var motiverande och spännande att dels få vara en del av ett större forskningsprojekt, dels få stöd och handledning av en forskare med expertis inom hennes intresseområde.
Länk till artikeln i DIVA
Länk till Linn Flodéns masteruppsats i DIVA
