Om artikeln

Journal of Rural Studies 88 (2021) 1-13

Artikelförfattarna: Anna Zachrisson, Therese Bjärstig, Camilla Thellbro, Wiebke Neumann, Johan Svensson 

Vad handlar artikeln om?

Kartbild från fokusgruppsträff i Nästansjö, Vilhelmina kommun

BildCamilla Thellbro

Artikeln handlar om och hur den kommunala översiktsplaneringen kan användas som ett verktyg för hantera de många, ofta konkurrerande markintressen som finns i glesbygdsområden. I glesbygden samsas allt fler exploaterande verksamheter som gruvor, vatten- och vindkraftverk, biobränsleproduktion och turism, samtidigt som dessa områden traditionellt varit prioriterade för naturskydd och i norra Sverige även för renskötsel. Flera av dessa verksamheter påverkar varandra negativt och har därför gett upphov till konflikter. I artikeln undersöker vi om översiktsplaneringsprocessen kan omformas och anpassas till glesbygdsförhållanden för att bättre hantera konkurrerande markanspråk.

Varför är detta viktigt område att forska på?

Glesbygden är central för vår resursförsörjning, för att bevara den biologiska mångfalden och numera även för att ställa om till förnybara energikällor. Trots att glesbygdsområden utgör stora delar av jorden har de fått lite uppmärksamhet inom planering som traditionellt fokuserat på urbana områden. Det behövs därmed nya planeringsansatser som är utvecklade för att fungera i glesbygdskommuner.

Hur har ni gått tillväga?

 

BildCamilla Thellbro

Vi har använt och utvecklat en transdisciplinär fallstudiemetod där vi forskare från olika vetenskapliga ämnen samarbetat nära med tjänstemän och politiker i Vilhelmina kommun för att utveckla översiktsplaneringsprocessen i praktiken. Tillsammans bestämdes ett upplägg för att öka deltagandet från både medborgare och markintressenter. Vi genomförde därför fokusgrupper i två omgångar i flera av Vilhelminas byar. Alla intresserade var välkomna och inbjudan spreds i alla möjliga olika lokala kanaler. På den första träffen diskuterades aktuella frågor kopplade till fysisk planering i den lokala kontexten och på den andra träffen presenterade forskargruppen förslag på vägledningstexter till översiktsplanen utifrån de teman som diskuterades på den första träffen. De slutgiltiga förslagen behandlades sedan av kommunens tjänstemän och politiker samt ställdes ut enligt den lagstadgade processen för översiktsplanering.

Vad innebär resultaten?

Resultatet av den mer deltagande processen med betydligt större fokus på naturresursfrågor och andra frågor direkt kopplade till mark och miljö blev färre ändringsförslag när översiktsplanen ställdes ut och antogs av kommunfullmäktige. Den nya översiktsplanen är också betydligt mer detaljerad i form av konkreta vägledningstexter och krav på samverkan för att underlätta handläggning och förebygga konflikter. Förutsättningarna för exploatering och nyttjande har därmed blivit tydligare.

Vilka kommer främst ha nytta av resultaten?

Miljö- och samhällsplanerare samt olika typer av markintressenter och medborgare i glesbygdskommuner, men även tjänstemän på Boverket och Naturvårdsverket.

Länk till artikeln