Artikelns syfte är att studera och analysera hur det politiska systemet i de tre små ö-nationerna Vanuatu, Kiribati, och São Tomé and Príncipe, fungerar i sin vardagliga praktik. Vi vet hur dessa stater ska styras ”på papperet”, det vill säga enligt deras författningar, men hur ser det ut i praktiken egentligen?
Hur genomfördes studien?
Detta är i ett första steg en litteraturstudie där vi har studerat – den mycket sparsamma – tidigare forskningen på området i dessa tre stater. Vad vet vi redan gällande hur det politiska systemet fungerar i praktiken; vilka luckor finns i tidigare forskning på dessa tre ö-nationer? Därefter har vi genomfört en systematisk jämförelse mellan staterna för att se huruvida de skiljer sig åt gällande hur det politiska systemet de facto fungerar i praktiken.
Varför är det viktigt att studera detta ämne?
Vad som gör studiet av dessa stater särskilt angeläget är att de tillhör en kategori av stater som är små. Små i termer av att de har en liten befolkningsmängd. I Kiribati lever strax över 100 000 människor, i Vanuatu lever cirka 300 000 människor, och i São Tomé and Príncipe ungefär 200 000 människor. I statsvetenskaplig forskning där just politiska system studeras och jämförs så har små stater systematiskt exkluderats. Vi vet med andra ord väldigt lite om hur små stater faktiskt fungerar politiskt, annat än vad vi kan läsa oss till i termer av vad deras författningar och andra lagar säger.
Vilken betydelse har detta inom forskningsfältet?
Vi trampar in på delvis outforskad terräng, vilket vi hoppas ska gynna forskningsfältet som sysselsätter sig med att jämföra politiska system i stort. Vi tror att det finns stora lärdomar som kan dras från dessa små stater, och den speciella dynamik som uppstår när politik utövas i samhällen där sociala och politiska relationer många gånger påverkas av varandra. Det finns teorier som betonar att små stater är mer benägna att utvecklas till starka demokratier mycket på grund av att väljare och valda med relativ enkelhet kan nå varandra; barriären, både fysiskt och mentalt, mellan politiker och väljare är därmed lägre. Huruvida detta förstärker demokratiska processer är något vi är intresserade av att lära oss mer om. Är det verkligen så?
Är det något i resultaten som förvånar er?
Studien visar att vissa formella demokratiska institutioner, precis som författningarna i dessa tre stater indikerar, existerar och till viss del fungerar väldigt väl. Vissa sådana, till exempel rättsväsendets oberoende, bättre i vissa av dessa tre stater bättre än andra. Icke desto mindre ser vi också att en stor del av det politiska beslutsfattandet sker i det informella, och att en stor del av beslutsfattandet avgörs av de kontakter och nätverk som finns mellan politiker, väljare, företag och andra intressenter i samhället. Detta indikerar att staterna, till viss del, visar upp en demokratisk fasad bakom vilken en stor del av det verkliga beslutsfattandet sker.