När Therese Didrick flyttade till Jämtland för att jobba på Kulturskolan i Strömsund kommun såg hon vägskyltar på ett språk hon inte kände igen – sydsamiska. Det ledde henne till samiska kulturstudier.
BildKenneth Berg
– Det gjorde mig nyfiken och jag anmälde mig till Samiska kulturstudier A för att lära mig mer. Jag insåg själv att detta tyvärr var ett kapitel som var allt för kort i min kunskapsbank så jag fortsatte att fördjupa mig i ämnet och skrev sedan min C-uppsats i samisk kulturvetenskap.
Om samiska kulturstudier tycker Therese att allt har varit intressant, och i vissa fall jobbigt att ta in. Therese har tidigare en examen i barnkultur så det hon fann särskilt intressant var studier om barns situation historiskt och i vår samtid. Att de samiska barnen som gick i nomadskola, 1913–1962, läste enligt en annan läroplan än övriga barn i Sverige är en fråga som intresserat henne.
– Där sattes kraven på annan nivå och skolan blev en slags särskola. Men trots att läroplanen var unik för de samiska barnen så hade de inte rätten att lära sig sitt eget språk. Tyvärr finns det många liknande historier, men också många fina historier som jag innan studierna inte visste något om.
Att alla i gruppen hade olika bakgrund var givande tycker Therese eftersom de har läst och diskuterat texter utifrån helt olika perspektiv.
– Jag har ofta lyft barnperspektiv, någon annan ett miljöperspektiv, en tredje har haft fokus på hälsa och identitet medan någon annan har fokuserat på musikalitet och genusfrågor. Klimatet på kursen har varit öppet och alla har kunnat dela med sig av sina tankar och erfarenheter vilket kändes väldigt givande.
– Jag tycker att det har fungerat bra – mycket tack vare den fina organisationen på kurserna. Det har varit tydliga mål och tydliga tillvägagångssätt. Framför allt i hur diskussioner ska göras med “provprat” så alla tankar kan framföras i en tillåtande miljö vilket varit mycket givande.
– I min yrkesroll kan jag lättare förstå barn och ungdomar med samisk bakgrund och har kunnat uppmuntra och hjälpa barn och ungdomar att uttrycka sin kultur. Jag tycker även att min förståelse för andra minoriteter i skolväsendet har ökat då jag nu har mer kunskap i frågan i stort. Privat känner jag att jag absolut har en annan förståelse för samisk kultur och samhället. Framför allt kan jag formulera argument vid de tillfällen jag stöter på diskussioner eller fördomar i samhället. Jag har helt enkelt mer kunskap i ämnet.