Språkvårdare som forskar om samhällskommunikation

Porträttbild Linnea Hanell

BildNiko Hanell Salö

– Jag började med att läsa fristående kurser jag tyckte verkade roliga i ett år. Jag läste språk och media och kommunikation bland annat. Först tänkte jag att jag skulle bli någon form av språklig rådgivare eller kommunikatör men tidigt kände jag att det var forskare jag ville bli.

Varför blev det just språket svenska du fördjupade dig i?

– Det var inom språkvård och kommunikation jag initialt ville arbeta så då blev det naturligt att sikta på modersmålet. Om jag hade sett en forskarkarriär framför mig redan från början hade det kanske blivit något annat språk jag studerade.

Din kandidatuppsats i svenska handlade om myndigheters webbplatser. Vad kom du fram till?

– Med hjälp av några elever på SFI kom jag fram till att myndighetsinformation till nya svenskar bör finnas på flera ställen för en del valde att googla för att få svar på en viss fråga, en del letade en broschyr med information inom ämnet medan andra hellre valde att interagera med en chattbot.

Nu forskar du bland annat om samhällskommunikation rörande klimatkrisen. Hur kommer det sig att du intresserar dig för just det området?

– Jag forskar om normativ samhällsinformation det vill säga information som är till för att förändra beteendemönster. Just nu fokuserar jag på språkbruk om miljö, klimat och hållbarhet. Det är kopplingen mellan språkbruk och handling som intresserar mig, alltså hur man genom att använda språket på ett visst sätt kan försöka få andra att bete sig på ett visst sätt. Det är intressant att se hur framgångsrikt olika typer av språkbruk kan vara, men också att försöka förstå vilka andra konsekvenser språkbruket kan få för de inblandade.

Du arbetar också halvtid som språkvårdare på Språkrådet. Vad innebär det arbetet?

– Språkrådet är en avdelning inom myndigheten Institutet för språk och folkminnen. Vi följer utvecklingen i språksamhället, håller oss uppdaterade om aktuell forskning och bedriver egen forskning om språk. Tre dagar i veckan har vi en språkrådgivningsfunktion som är öppen för alla. Just nu arbetar jag med ett projekt med språkpolitiska visionärer där vi samlar in idéer om hur vi ska kunna göra språksamhället bättre i framtiden.