Alva har alltid haft meänkieli omkring sig under sin uppväxt men själv inte kunnat tala eller förstå det. För att inte förlora en del av sitt arv, valde hon att läsa nybörjarkurserna på halvtid under ett år.
BildPer Melander
– I min släkt talas meänkieli. Båda mina föräldrar och även den äldre generationen talar meänkieli. Jag är uppväxt med det språket omkring mig men mina föräldrar har inte talat meänkieli med mig och min bror. Jag vill känna samhörighet med min släkt och kunna tala med dem på meänkieli, även fast alla pratar svenska också.
Alva tycker att det har gått bra att lära sig ett nytt språk som vuxen. Hon har lätt för språk och språkmelodin och ljuden i meänkieli är inte främmande utan bekanta för henne. Det svåraste tycker hon har varit med betoning och uttal av vissa ord.
– Det är ett språk där man ska ta i och bre på lite.
Sen är det lite annorlunda att det som man i svenska sätter framför ett ord blir en ändelse i meänkieli. I svenska säger man till exempel ”i byn” medan ”i” blir en ändelse på ordet ”byn” i meänkieli.
Roligast tycker hon att det varit att kunna snappa upp fler ord när släkten pratade och hon har även börjat förstå meningar och sammanhang när det talas meänkieli. Det är dock lite speciellt med meänkieli som är ett dialektalt språk.
– Mamma som är från Vittangi kunde säga ett ord på ett visst sätt, pappa som är från Ullatti sa det på ett annat sätt och jag hade lärt mig en tredje variant på kursen...
Den första nybörjarkursen hade närmare 80 studenter medan kvalifikationskursen och påfartskursen hade betydligt färre deltagare. Alva tycker att det har gått bra att läsa kurserna på distans och att det varit lätt att nå läraren via lärplattformen om man haft någon fråga.
– På nybörjarkursen hade vi inte några träffar i zoom utan man fick individuella skrivuppgifter och så fick man spela in sig själv när man talade och skicka in. På kvalifikationskursen och påfartskursen hade vi några zoommöten. Det var trevligt att kunna mötas och öva att prata men det blev kanske inte direkt så att man lärde känna kurskamraterna som man gör på en campuskurs.
Hon går nu ämneslärarprogrammet med biologi som första ämne och funderar på att välja kemi eller bild som andra ämne. Om hon skulle kunna läsa till sig kompetensen som modersmålslärare i meänkieli i framtiden så skulle hon gärna göra det.
Hon vill uppmuntra alla som funderar på det att läsa meänkieli.
– Det går nog bra vare sig man har förkunskaper eller inte i och med att den första är en nybörjarkurs. Det fanns studenter på kursen som kunde mycket mer men det gjorde inte någonting att vi låg på lite olika nivåer. Så som kurserna var upplagda gick lärandet bra ändå. Jag kände att det var högt i tak och att man fick göra misstag och lära sig i sin takt i en trygg miljö.