Här samlas forskare från engelska, finska, franska, italienska, lingvistik, ryska, samiska, spanska och svenska/nordiska språk och tyska. Forskarna studerar språkens form och funktion men även specifika språkvetenskapliga områden som relationen mellan språk och kultur, språkens historia, översättning, retorik och språk och kön.
Forskare inom lingvistik forskar bland annat inom ordbildning och lexikal kunskap, barns språkutveckling, syntaktiskt processande, skrivande, tillämpad lingvistik och flerspråkiga perspektiv.
Inom engelsk språkvetenskap bedriver vi forskning inom ett kognitivt lingvistiskt ramverk. Vi fokuserar bland annat på forskning om metaforer (både spatiala metaforer och metaforer som bygger på kunskap om olika artefakter) metonymier, hur spatiala relationer uttrycks i engelska med hjälp av konstruktioner som innehåller prepositioner, hur lexikala blends kan karaktäriseras och motiveras, och bruket av konstruktioner om kausalitet.
Språk och kön är en annan inriktning av forskningen. Fokus är hur förväntningar och stereotyper påverkar hur vi uppfattar talares personlighet och beteende. Denna forskning har även ett tvärkulturellt perspektiv.
Ytterligare ett område som beforskas är kreolspråks unika drag och deras användning i en postkolonial kontext.
Inom finsk språkvetenskap bedriver vi forskning inom ett flertal områden. Inom nufinska ligger fokus på ordstudier med analyser av hur ordens betydelser förändras och hur ord har börjat användas i nya kontexter. Dessutom är en del av vår forskning fokuserad på inlärarfinska. Vi bedriver också forskning inom översättning och översättningsteori, textlingvistik, systemisk-funktionell lingvistik och kritisk diskursanalys.
Inom fransk språkvetenskap jobbar vi systematiskt med att tydliggöra kopplingen mellan lingvistikens olika områden och specifika ordlekar. Ord kan ha både bokstavlig och bildlig betydelse. Detta förhållande utnyttjas av språkanvändare i ordvitsar. Eftersom det finns många stereotypa föreställningar om manligt och kvinnligt i vitsarna är genusperspektiv högst relevanta i studierna.
Inom italiensk språkvetenskap bedrivs forskning i filologi, text- och språkhistoria och historisk lingvistik, översättning och översättningsteori, jämförande, kontrastiva och språkdidaktiska studier.
Den språkvetenskapligt inriktade forskningen inom ämnet ryska fokuserar dels på äldre språkskeden i ett bredare slaviskt perspektiv, dels på modern rysk grammatik, särskilt grammatiska konstruktioner.
Information kommer.
I svenska/nordiska språk bedrivs forskning framför allt om svenskan men komparativt kan de andra nordiska språken även dras in i det konkreta forskningsarbetet. Det finns studier av de allra äldsta nordiska språkförhållandena, från tiden före vikingatiden, och studier av medeltida och tidigmoderna myndighetstexter samt av äldre dialekt- och ortnamnsförhållanden i ett historiskt sammanhang.
Språket i sin kulturella kontext kommer i fokus i andra studier, och det finns även studier av äldre tiders folkliga skrivande. Senare tiders språkliga revitalisering och “linguistic landscapes” lyfts in i andra undersökningar. Men även den nutida svenskan sätts under luppen genom samtalsforskning som sätter sökarljuset på frågan hur makt och kön förhandlas fram i samtal, studier inom ramen för den kognitiva lingvistiken som ser på metaforbruk i talad och skriven svenska samt receptionsstudier som ger inblickar i hur myndighetstexter och myndigheters kommunikationer utformas.
Forskningen inom detta område är inriktad bland annat mot olika aspekter av svenska som andraspråk och flerspråkighet. Ett projekt utforskar reproduceringen av språkideologier och maktrelationer i det språkliga landskapet i två glesbygdskommuner och fokuserar främst på nyanlända gymnasieelever. Ett annat projekt undersöker flerspråkiga litteracitetspraktiker i grundskolans senare år. Ett par studier är inriktade på synliggörande inom undervisning i svenska för invandrare (sfi) av elevernas digitala och flerspråkiga litteracitetspraktiker.
Våra intresseområden i tysk språkvetenskap rör språkhistoria och språkutveckling samt studier av språk och kön, såväl från ett strukturellt som ett kulturlingvistiskt perspektiv. Vi tillämpar gärna en kontrastiv analys mellan tyska och svenska (eller andra germanska språk). Dessutom är vi intresserade av frågor som rör utveckling av språklig kompetens i ett andra/främmande språk, t.ex. grammatik, skrivande och flerspråkighet.
