Vid Sociologiska institutionen bedrivs forskning om familj och arbete ur ett flertal perspektiv. Forskningen är både kvantitativ och kvalitativ och bygger på olika typer av material, som länderjämförande enkätdata, svenska registerdata, intervjumaterial och historiska källor.
Möjligheten att förena arbete och familj är ett centralt tema i moderna samhällen då den påverkar såväl arbetskraftsdeltagande som fertilitet, men också jämställdhet mellan könen ifråga om karriärmöjligheter, ekonomiska resurser och hälsa. Forskningsområdet rör sig i skärningspunkten mellan arbete, familj och välfärdsstat. Exempel på forskning inom området är hur människor upplever möjligheten att kombinera arbete och familj i olika välfärdskontexter, konsekvenser av flexibilitet och autonomi i arbetet, kvinnors och mäns arbetsfördelning och sambandet mellan arbetsfördelning och upplevelser av rättvisa och livstillfredsställelse i olika kontexter, samt attityder kring familj och genus såsom attityder till icke-traditionella familjeformer eller arbetsfördelningen mellan könen. Ytterligare exempel på forskning inom området är analyser om hur könade sociala relationer formar och omformar kvinnors och mäns möjligheter till god hälsa i relation till familjeliv och förvärvsarbete, samt demografiska frågor såsom barnafödande och skilsmässor.
Vilken betydelse har familjens karaktäristik och resurser för barns framtida utbildning, arbete och hälsa? Forskare vid institutionen studerar hur barndomens hälsa påverkar barns framtida utbildning, karriär och hälsa. Vi studerar bland annat vilken roll familjens sammansättning, karaktäristik och resurser har för barnen, både under barndomen, men också som vuxna.
Vid institutionen bedrivs forskning som fokuserar på processer på en mikronivå inom familjer och par. Centrala forskningsfrågor handlar om hur par kommer fram till sätt att organisera familjelivet, och ekonomin, hur människor förstår begrepp som familj, intimitet och omsorg och hur dessa praktiseras i traditionella parrelationer men också hos dem som lever som särbo, singel eller lever i ett samkönat parförhållande. Ytterligare exempel på forskningsfrågor inom området belyser hur kvinnor kan förstå sig själva och sitt identitetsskapande i relation till de två ambivalenta diskurserna om den goda modern och den goda arbetande kvinnan, samt vilken betydelse risksamhället har, nyliberala förändringar av välfärden för kvinnor och mäns identitetsskapande. Familjer studeras även utifrån ett kunskapssociologiskt perspektiv. Till exempel undersöks frågan: På vilka sätt förändrar ett genushistoriskt och kunskapssociologiskt perspektiv vår bild av och förståelse för den vetenskapliga forskningens vardag och privata villkor?
