Ida Öun har beviljats forskningsmedel från Vetenskapsrådet till projektet "En ny karta över jämställdheten? Genusideal och praktiker i ett jämförande perspektiv", i vilket Jonas Edlund och Mikael Goossen även kommer att ingå. Projektet kommer att pågå i tre år.
Vad kommer idén till detta projekt ifrån?
Ida Öun, forskare vid Sociologiska institutionen, berättar om projektet som nyligen beviljats medel från Vetenskapsrådet.
BildUlrika Sahlén
Idén till projektet kommer från en brist på länderjämförande attitydstudier om jämställdhet som inte enbart fokuserar på kvinnors förvärvsarbete och syn på vilka konsekvenser det kan få. Inom ramen för det internationella enkätsamarbetet ISSP har vi (Ida och Jonas) under en period arbetat fram mått på jämställdhet som också handlar om synen på fördelningen av det obetalda arbetet i hemmet med barn och hushåll. Dessa mått är könsneutrala i sin utformning och rör både den så kallade första hälften av genusrevolutionen – kvinnors inträde på arbetsmarknaden – och den andra hälften – mäns deltagande i hem och familj.
Varför är det viktigt att forska inom detta område?
Det är viktigt eftersom jämförande forskning om genus och familj i stor utsträckning handlat om kvinnors inträde på arbetsmarknaden. Vi kommer att bredda detta fokus och bidra till förståelsen för hur genusrelationer utvecklats över tid och varför de skiljer sig åt mellan olika länder.
Hur ska ni samla in data?
Vi kommer att använda redan insamlade data inom ramen för det internationella enkätsamarbetet ISSP. Varje år samlas data inom ett visst tema in och vi kommer att använda ISSP:s modul med fokus på genus och familj som samlats in fyra gånger med start 1988 och som kommer igen 2022.
Vad förväntar ni er för resultat?
Vi tänker att resultaten inte bara kommer att visa på en linjär utveckling av jämställdheten i olika länder, utan att våra data kommer att möjliggöra en mer komplex analys av de jämställdhetsideal och praktiker som finns i olika samhällen.
Vad blir den största utmaningen?
Det blir att få tag på relevanta data på nationell nivå som kan bidra till förklaringen till hur genusrelationerna ser ut i olika länder.
Vad blir det roligaste?
Det roligaste blir att få jobba med ISSP-data och mått som vi själva varit med och arbetat fram.