Jämförande studie av självhjälpsstrategier under covid-19-pandemin

Published: November 23 2021 in Complementary Therapies in Medicine.

Jenny-Ann Brodin Danell är en av författarna till artikeln om användning av självhjälpsstrategier under pandemins tre första månader, i Sverige, Norge och Nederländerna.

BildUlrika Sahlén

Vad handlar artikeln om?

Vi har jämfört användning av självhjälpsstrategier under pandemins tre första månader, i Sverige, Norge och Nederländerna. Självhjälpsstrategierna omfattar sådant som ofta benämns som integrativ, komplementär och alternativ medicin i Sverige och innehåller både naturpreparat, vitaminer och kosttillskott, konsultationer och besök hos utövare (exempelvis akupunktörer och naprapater) samt olika former av självhjälpstekniker (som mindfulness och yoga). Genom telefonintervjuer med representativa urval i respektive land har vi både frågat om användningen av dessa självhjälpsstrategier under den aktuella tidsperioden och om användningen har varit kopplad till att förebygga eller lindra symptom av Covid-19.

Vad innebär resultaten?

När det gäller den generella användningen av självhjälpsstrategier är resultaten i linje med vad vi vet från tidigare forskning. Det vanligaste är att man har använt någon form av naturpreparat, vitaminer eller kosttillskott. Här finns det också en del intressanta skillnader mellan länderna. Exempelvis används homeopatiska preparat i betydligt högre utsträckning i Nederländerna än i Sverige och Norge. Användning av Omega-3 och torskleverolja sticker ut i Norge. Det viktigaste resultatet är dock att få av deltagarna i undersökningen har använt självhjälpsstrategier för att förebygga eller lindra Covid-19 under den aktuella tidsperioden.

Varför är det viktigt att studera detta ämne?

När pandemin bröt ut kom det rapporter om att människor sökte mer eller mindre etablerade sätt att förebygga och lindra Covid-19, exempelvis genom att använda naturpreparat och höga doser av vitaminer. Det har också initierats forskningsprojekt för att undersöka eventuella positiva effekter av sådana preparat. Från tidigare forskning vet vi att människor ofta undviker att berätta om användning av komplementära och alternativa metoder i mötet med etablerad vård, trots att dessa kan ha betydelse för både hälsotillstånd och behandlingar. Detta är en generell problematik, men som aktualiserades i och med pandemin och den stora oro och osäkerhet som den genererade. Att ha god och aktuell kunskap om människors hälsostrategier är viktigt både för professioner inom hälso- och sjukvården, forskare och beslutsfattare.

Ingår det i en större undersökning?

Det här är den huvudsakliga studien. Sedan har vi i forskargruppen gjort fördjupade studier av materialen från respektive land. Inom kort kommer vi förhoppningsvis att publicera den svenska delstudien, där vi bland annat fördjupar oss i demografiska mönster, motiv till användning av självhjälpsstrategier och hur intervjupersonerna har fått information.

Vad är det för gäng du har skrivit tillsammans med?

Den här studien är ett samarbete mellan forskargrupper i Sverige, Norge och Nederländerna, som alla på olika sätt är intresserade av användning av integrativ, komplementär och alternativ medicin. Jag har tidigare framförallt haft kontakt med de svenska och norska forskarna.

Är det något i resultaten som förvånar dig?

Med undantag för frågorna som är kopplade till Covid-19 är mycket i linje med tidigare forskning. Det är dock ingenting negativt utan indikerar snarast att resultaten är trovärdiga. Däremot så skulle det vara intressant att följa upp studien och se om användningen av självhjälpsstrategier har ökat under pandemin, exempelvis bland de som har drabbats av långtidseffekter av Covid-19. Den här undersökningen genomfördes tidigt under pandemin, vilket sannolikt har påverkat resultaten.