Unga vuxnas politiska engagemang

Published: March 27, 2022 in Young - Nordic Journal of Youth Research.

Anna-Britt Coe har skrivit artikeln om unga vuxna som är politiskt engagerade i en mindre svensk stad.

BildUlrika Sahlén

Vad handlar artikeln om?

Artikeln handlar om hur unga människor adresserar (o)trygghet och våld genom sitt politiska engagemang. Det är baserat på en studie bland unga vuxnas organisering i två medelstora städer och en liten stad i Sverige, med fokus på den senare i just den här artikeln.

Varför är det viktigt att studera detta ämne?

Forskningen är delad i två olika spår. Å ena sidan undersöks våld i samhället (kriminalitet, fattigdom, rasism) och hur den påverkar ungas engagemang. Å andra sidan undersöks våld som utspelas under den tiden när unga är engagerade, till exempel under en protestdemonstration eller en valrörelse. Mina resultat indikerar att unga vuxna adresserar båda dessa samtidigt, vad jag kallar för sociala respektive politiska dimensioner av våld. I artikeln menar jag att en förenad approach behövs.

Ingår det i en större undersökning?

Ja, det är faktiskt en fortsättning av en tidigare studie som jag och min kollega Malin Rönnblom gjorde i de två medelstora städerna, (Coe och Rönnblom 2019). Den aktuella artikeln fokuserar på den tredje, betydlig mindre staden. De sociala dimensioner av våld fanns i alla tre städer, medan de politiska dimensionerna av våld fanns bara i den lilla staden.

Vad innebär resultaten?

Helt nytt för den tredje staden var att engagerade unga vuxna adresserade tre politiska dimensioner av våld: ett hårt klimat för politisk organisering båda live och digitalt, närvaro av organiserade nazistgrupper, och begränsad tillgång till ungas egna kollektiva organisering. För att förstå dessa dimensioner tar jag hjälp av begreppet vardagsvåld som utvecklats av feministiska forskare för att skilja våld som upprepas i dagliga rutiner (eg. begränsande av andras beteende, härskande tekniker) och därmed normaliseras från våld som är ovanlig (eg. skjutning, mord) och därmed får mycket uppmärksamhet av samhället.

Är det något i resultaten som förvånar dig?

Dels att unga människor i den tredje staden tydligt kopplade (o)trygghet och våld med sina politiska engagemang. Dels att de använder existerande organisatorisk infrastruktur – föreningar, politiska förbund och aktivistgrupper – för att jobba för ett bredare syfte: ungas kollektiva trygghet och inflytande.

Var det en spännande studie att göra och varför?

Ja, absolut. Förutom att jag tycker att forskningsfrågan är spännande och att jag älskar att lära mer om unga vuxnas politiska engagemang, är det alltid spännande för mig att lära känna en ny ort i Sverige. Sverige är mycket mer komplext och diversifierat än vad många tror.  I den här artikeln, har jag undersökt de likheter och skillnader som finns mellan de tre städerna utifrån tid-, rum- och organiseringsaspekter.  

Delstudien ingår i projekt ”Rädsla och trygghet i ord och handling".