Bild: David Eriksson
REPORTAGE Nya tider innebär ny teknik. VR eller virtual reality som det är förkortning för, är en relativt ny teknik som handlar om att skapa virtuella rum som upplevs som verkliga. Det ger känslan av att göra saker på riktigt, fast det sker i ett fiktivt rum. Kan den här tekniken appliceras i undervisningen? Hur skulle det kunna gå till? Markku Haapamäki är överläkare och universitetslektor som tar den nya tekniken in i klassrummet och ger oss en inblick i hur det kan komma att se ut.
VR har funnits ett tag, men då främst inom spelindustrin. Tv-spelsvärlden har länge arbetat med VR tekniken, men ännu har den övriga marknaden inte helt förstått vidden av vad denna teknik kan erbjuda. På frågan om hur Markku kom på idén så var det just i ett samtal om dataspel.
- Jag satt i samtal med min son, som gjorde sitt projektarbete med dataspel i 3D VR. Då frågade jag honom, kan du det? säger Markku.
Obegränsade möjligheter till träning
När sonen Kim svarade ja så kläcktes idén som nu ska bana väg för nya möjligheter inom undervisningen. Kim, som då gick civilingenjörsutbildningen finns idag med i projektet som programmerare, tillsammans med en kollega. Markku tog fasta vid Kims kunskaper och tillsammans har de nu utvecklat VR möjligheterna inom akutsjukvården. Projektet heter Omslutande 3D ’Virtual reality’ (VR) simulering för utbildning i akut sjukvård. Omhändertagande av traumapatienter och introduktion till akutrummet och har nyligen fått Punktum anslag på 500 000 kr.
Vad är ambitionen med projektet?
- Vi vill skapa obegränsade möjligheter till träning av traumaomhändertagandet i en virtuell miljö, berättar Markku.
Markku som undervisar på termin 7 på läkarprogrammet i Umeå förklarar att tanken är att studenterna får låna hem ett par VR glasögon under två veckor när de har sin kirurgiplacering. Men förutom läkarstudenterna så ser han också att det kommer kunna nyttjas av akutläkare, traumaledare och yrkesverksamma som tillhör ett akutteam.
- En potentiell användargrupp är ju också att studenterna på IKK kursen (Programmet för internationell kris- och konflikthantering, reds anm), och som en träningsmodul för sjuksköterskorna på akuten, säger Markku.
Möjligheterna är många
Det går att skapa olika rum, och olika case beroende på vad syftet är. Projektpengarna från Punktum kommer att användas för att göra programvaran till en Open Access applikation där grundversionen innefattar ett patientcase. I dagsläget finns det i applikationen ett akutrum som är uppbyggt precis som ett riktigt akutrum med rätt utrustning och mediciner. Där inne får studenterna träna var medicinerna finns, vad de heter och vad de används till. Sedan kan man programmera olika scenarion med patientfall.
- Vill man ha fler patientfall så kommer det en kostnad, eftersom en traumaläkare måste planera och programmerare måste skapa dessa, förklarar Markku.
Det här tillfället får jag bara inte släppa
Markkus fokus framöver kommer vara att skapa fler patientfall till studenterna på termin 7. Men han är gärna behjälplig för andra som vill skapa andra rum och andra case.
- Jag kan hjälpa dem med kontakterna, säger han.
För det krävs som sagt en programmerare som hjälper till om man vill skapa nya träningsrum. För IKK kursen skulle man till exempel kunna skapa en skadeplats. Det kräver planering och mycket arbete.
Även om tekniken funnits inom till exempel spelvärlden är detta något nytt inom sjukvården.
- När diskussionen först kom på tal tänkte jag, det här tillfället får jag bara inte släppa, säger Markku.
I efterforskningar han gjort visar det sig att US Army använt sig av VR tekniken och tränat soldater i fält i Afghanistan. Anledningen till att det fungerar så bra är att allt du behöver finns programmerat i glasögonen, som är som en liten dator.
- Det enda du behöver är fri golvyta. Du behöver inget internet, ingen ström och inget ljus, förklarar Markku.
Framtidens läkarprogram
Under höstterminen kommer projektet börja testas lite smått, med några få frivilliga. Framtidsplanen är att kunna lansera det som ett schemalagt moment tidigast under vårteminen-23.
Programmet i sig är självinstruerande och kräver ingen lärare för att komma i gång. Däremot finns planen på att schemalägga en timmes lärarledd debriefing efter övningsperioden. Under den får studenterna diskutera med varandra om sina upplevelser.
- Forskning visar att debriefing är viktig för inlärning, så därför är planen att ha en timmes lärartid i grupp, säger Markku.
Precis som i spelvärlden kommer studenterna att kunna samla poäng, där de kommer att se vilka som är top 10. Det blir som ett tävlingsmoment, som gör att många nog kommer att öva tills de är bäst.
- Tanken är att det ska trigga dem till att träna mycket, menar Markku.
Tanken är inte att ta bort den traditionella KTC baserade övningen
VR undervisningen kommer inte göra att lärarens roll försvinner.
- Någon sa till mig, du ska alltså ta bort både läraren och lokalen från undervisningen, skrattar Markku.
Men tanken är alltså inte att ta bort beprövade viktiga moment, utan snarare att komplettera med roliga virtuella övningar. Den praktiska undersökningen och träningen gör studenterna under sin AnIVA placering under termin 7. Under kirurgiplaceringen får de sedan träna samma saker fast virtuellt. Den totala tiden för schemalagda studier ökar inte för studenterna eftersom något annat moment på kirurgplaceringen stryks till förmån för VR träningen. Mängdträningen kommer sannolikt att skapa tryggare läkare och sköterskor när det sedan blir skarpt läge.
Såvitt han vet är Umeå först med att ta in VR i undervisning och i sjukvården. Markku hoppas att fler inom sjukvården i Sverige upptäcker möjligheten som VR gör för undervisning och inlärning.
- Tekniken finns, och nu har vi banat väg för hur det kan gå till, säger Markku.
Överläkare Markku Haapamäki visar en kort sekvens hur ett virtuellt akutrum kan se ut i den nya VR tekniken som hans projekt Omslutande 3D ’Virtual reality’ (VR) simulering för utbildning i akut sjukvård. Omhändertagande av traumapatienter och introduktion till akutrummet tagit fram.
