VIPVIZA 10 ÅR – Så ska visualisering av blodkärl och motiverande samtal förändra våra levnadsvanor

”VIPVIZA är en förkortning av det engelska namnet, VIsualiZation of asymptomatic Atherosclerotic disease for optimum cardiovascular prevention. A Randomized controlled trial nested in Västerbotten Intervention Programme.

– VIP, som är det engelska namnet för Västerbottens hälsoundersökningar, placerades först i förkortningen för att understryka var studien genomförs”, säger Patrik Wennberg en av forskarna som är ansvariga för studien.

I korthet innebär forskningen att halsartärerna undersöks med ultraljud. Ultraljudsbilden ger information om det finns åderförkalkning som innebär förändringar och förträngningar i halsartärerna men som ännu inte har gett några symtom. Informationen görs tillgänglig för deltagaren med hjälp av en illustrativ bild ihop med ett uppföljande samtal.  

Många studiedeltagare vill delta igen

Mycket krävs för att forskningen ska kunna bli verklighet. Två av grundförutsättningarna är att personer väljer att ställa upp och deltar, samt att det finns studiepersonal som arbetar med att samordna, ta emot och undersöka hundratals studiedeltagare under flera år. 

Har jag varit med sedan starten, givetvis vill jag komma på en 10-årsuppföljning.

– "Har jag varit med sedan starten, givetvis vill jag komma på en 10-årsuppföljning". De orden får jag ofta höra när jag ringer för att boka in deltagare för sitt forskningsbesök, säger Carina Forslund, forskningssjuksköterska.

Det som är nytt vid 10-årsbesöket är att alla undersökningar görs under en och samma förmiddag. Undersökningar som görs är:

• ultraljud av halsartärer,
• blodprovstagning,
• sittande och liggande blodtryck med ABi-mätning,
• minnestest,
• mätning av handkraft, och
• aktivitetsmätning.

– Avslutningsvis får deltagaren fika och fyller då i en enkät digitalt, säger Birgit Fransson undersköterska.

Undersökningsdagar är tisdag, onsdag och torsdag förmiddagar med fyra deltagare per dag. Uppföljningen beräknas ta ca tre år.

I rummet för liggande blodtrycken, är belysningen nedtonad för att deltagaren lättare ska kunna slappna av. Här sitter undersköterskan Anneli Gustavsson och gör två olika mätningar. ”Stiffness” som mäter elasticiteten i blodkärlen, och ABi där blodtrycket mäts på både armar och ben.

Då dessa mätningar är nya i studien och tekniken inte alltid har samarbetat, så har det blivit en viss väntan för deltagarna som trots dessa uppstartsproblem, har varit väldigt tålmodiga.

– Alla deltagare får sina provsvar hemskickade, säger Carina avslutningsvis.

Man går ju inte till läkaren om man inte är sjuk.

Anneli Gustavsson undersöker studiedeltagare Berit Perman. Vid denna stationen undersöks ankel-/armtrycksindex (ABi) och arteriell stelhet (stiffness). BildMattias Pettersson

Berit Perman, en av deltagarna som var på plats just idag, fick frågan varför hon valde att delta i forskningen;

– Det lät intressant, man får en genomgång av kroppen, säger Berit Perman och fortsätter;

– Jag fick veta att jag behövde äta medicin för att jag hade högt kolesterol, så jag äter medicin nu efter första gången jag var med eller så. Sen tänkte jag väl från början att man ska ändra kost och sådär, men det är lätt att man glömmer och faller tillbaka i gamla vanor. Men nu fick jag veta på senaste undersökningen att det var lite högt blodsocker, så det kommer jag behöva ta om efter ett tag. Så man får ju veta lite mer om hur kroppen mår och det är ju bra.

– Man går ju inte till läkaren om man inte är sjuk, säger Berit, som inte tyckte besöket var särskilt betungande;

– Det vart väl ungefär tre och en halv timme, men det gick fort för man behövde inte sitta och vänta utan man gick mellan olika stationer. Sen, sista timmen fick man sitta och svara i datorn och fika.

Birgitta Tonegran testar greppstyrka, påhejad av forskningssjuksköterska Carina Forslund. BildMattias Pettersson

– VIPVIZA är en unik studie på flera sätt. Åderförkalkning är den allra vanligaste orsaken till hjärt-kärlsjukdom och VIPVIZA är den absolut största studien i sitt slag där bilder som visar graden av åderförkalkning används för att förbättra den förebyggande vården, säger Patrik Wennberg och fortsätter;

– Genom att följa utvecklingen av åderförkalkning över tio år hos deltagarna i VIPVIZA ges vi dessutom en unik insyn i vilka faktorer som är allra viktigast för att bromsa utvecklingen av åderförkalkning.

Resultaten och erfarenheterna från VIPVIZA används för att utveckla Västerbottens hälsoundersökningar och den övriga förebyggande hälso- och sjukvården i Västerbotten. Bland annat berättar Patrik att man tagit lärdom av hur kommunikationen om risk kan förbättras genom användande av bilder och färger.

Från svårtolkad ultraljudsbild till begriplig information 

Emma Nyman är en av forskarna i studien och har i sin forskning ett särskilt fokus på ultraljudsavbildning av tidiga ateroskleros i halspulsådrorna;  

– Ultraljud av halsartärerna är en smärt- och strålningsfri undersökning, säger Emma Nyman.

Studiedeltagaren får ligga på en brits i ryggläge. En typ av gelé stryks ut på halsen, vilket behövs för att se kärlen. Med en ultraljudsprob följs halsartären i sin helhet upp till käken. Båda sidorna undersöks och undersökningstiden är ungefär 15 minuter. Vid undersökningen kan tidig åderförkalkning upptäckas. Detta görs genom mätning av väggtjockleken i halsartärerna och detektion av plack. Om väggtjockleken i halsartären är tjockare än vad som förväntas så är det ett tidigt tecken på kärlengagemang. Plack är ett mer distinkt tecken på tidig åderförkalkning, vilket ses som en avgränsad upphöjning i kärlväggen.

Biomedicinsk analytiker Tobias Eriksson undersöker Annika Johanssons halskärl med ultraljud.

BildMattias Pettersson

Ultraljudsbild av halsartär där plack är inringat.

BildEmma Nyman

– En ultraljudsavbildning av en halsartär är många gånger utmanande även för den som är erfaren att tolka. Resultatet presenteras därförr för deltagarna i schematiska bilder, säger Emma Nyman.

Kärlväggstjockleken visas som kärlålder i förhållande till den verkliga åldern. Detta illustreras genom en ”hastighetsmätare” som går från grönt, över gult och orange till rött. Om visaren pekar på grönt fanns en väggtjocklek som vanligen ses hos personer som är tio år yngre. Om visaren i stället pekar på rött så uppmättes en väggtjocklek som ses hos personer som är tio år äldre. Förekomst av plack visas genom ett ”trafikljus”. Vid grönt ljus påvisades inget plack medans rött ljus signalerar att plack fanns. Bilderna kompletteras med skriftlig information om åderförkalkningsprocessen och hur förebyggande åtgärder kan ha effekter på dess tillväxt.

Resultatet av ultraljudsavbildningen kommuniceras till deltagarna med en ”trafikljusbild”, där ökad kärlväggstjockled  och plack är rött på bilden.

BildMargareta Norberg

– Bilden ska ge ökad förståelse för den egna risken för hjärt-kärlsjukdom, men också insikt att det finns mycket att vinna på att förebygga insjuknande genom hälsosamma levnadsvanor och förebyggande läkemedel för de som behöver det, säger Patrik Wennberg.

Forskningen har gett stöd för att en bild som avspeglar den egna kroppen upplevs av de allra flesta som mer konkret än till exempel siffror och procentsatser. Att detta kan ge ökad förståelse och motivation till att förebygga sjukdom, både hos patienter och inom sjukvården, är ett viktigt genombrott för forskningen.

VIPVIZA deltagarna tas emot av forskningspersonal (från vänster) Carina Forslund, Anneli Gustavsson och Birgit Fransson på Kliniskt Forskningscentrum, Norrlands Universitetssjukhus.

BildMattias Pettersson

Per Wester, du är ansvarig för 10-årsuppföljningen - vad är det som gör den här forskningen unik?

– Det som gör VIPVIZA unikt är att det är en behandlingsstudie där långtidseffekterna av åderförkalkning studeras genom direkt personlig bildinformation hos friska medelålders individer i Västerbotten. VIPVIZA är ett omfattande multidisciplinärt projekt där forskare med olika expertisområden sammanförs.

Visionen är att reducera risken för stroke, hjärtinfarkt och tidig död hos till synes friska medelålders individer.

Vad vill ni uppnå med forskningen?

– Visionen är att reducera risken för stroke, hjärtinfarkt och tidig död hos till synes friska medelålders individer, berättar Per. Han forstätter: – Detta kan uppnås genom att vi genom direkt mätning av förekomst och grad av åderförkalkning i halskärlen samt personlig bildinformation om dess beskaffenhet kan fokusera kärlförebyggande behandling på själva åderförkalkningen istället för individuella riskfaktorer. Vårt mål är att motivera till synes friska individer till effektiv behandling genom skräddarsydda livsstilsförändringar och effektiva mediciner för att antingen fördröja tillväxten eller i vissa tidiga fall reversera åderförkalkningen. Inom en femårs-period kan införande av halskärlundersökningar med personlig bildinformation bli klinisk rutin.