”Vi har en fantastisk forskningsmiljö”

Anna Chmielewska kom till Umeå från Polen för en post doc-tjänst för drygt åtta år sedan. Hon letade efter miljöer där det fanns kompetens och spännande forskning som hade med järnmetabolism hos barn att göra.

– Jag var intresserad av kopplingen mellan järn och hjärnans utveckling. Hjärnan växer så det knakar under de första levnadsåren, inte bara i storlek utan även i komplexitet. Järn är helt avgörande i många av de processerna.

Ingen fördel med järntillskott till ammande spädbarn

Studien SIDBI (Supplementing Iron and Development in Breastfed Infants) utgår från konstaterandet att järnbrist kan vara skadligt för barns utveckling. Därför har projektet undersökt om det finns anledning att ge järntillskott även till friska ammande spädbarn som kan drabbas av järnbrist. Vid tiden för den här intervjun har Anna Chmielewska precis fått resultaten publicerade i den prestigefyllda tidskriften JAMA Pediatrics. Studien visar att friska ammande spädbarn inte behöver något tillskott av järn för att utvecklas normalt – resultat som går stick i stäv med rekommendationer i till exempel USA där man menar att alla ammande spädbarn bör få järntillskott.

– Jag är väldigt stolt över att vi fick resultaten publicerade i en så högt rankad tidskrift. Man märker att det är viktiga resultat som väcker stort intresse. Det är så givande att jobba med de här frågorna, att jag får bidra till förståelse och rekommendationer för barn och gravida, säger Anna Chmielewska.

Många forskare arbetar med mindre grupper, till exempel personer med en viss diagnos eller sjukdom. Anna Chmielewska ser istället hela gruppen barn framför sig när hon tänker på sin forskning.

Genom enkla interventioner kan man få stora effekter

– Jag brinner för optimering av barns hälsa. Jag tycker att just optimering är ett bra ord, för det handlar om att barns hälsa ska vara så bra som möjligt för att få goda förutsättningar att utvecklas, bidra till samhället och leva ett bra liv. Just nutrition är dessutom ett tydligt exempel på hur man genom enkla interventioner kan få stora effekter på en hel population. Nu för tiden rekommenderar man ju till exempel tillskott av D-vitamin till alla små barn eftersom man ser att det ger effekt, berättar hon.

Interventionsstudier visar orsak och verkan

Anna Chmielewska medverkar också i forskning om hur ett annat grundämne, jod, påverkar barns utveckling. Man vet att behovet av jod ökar under en graviditet och att det är vanligt med mild jodbrist hos gravida, men det saknas fortfarande kunskap om hur det påverkar barnets utveckling. I studien SWIDDICH testar man därför att ge ett tillskott av jod till gravida samtidigt som man har en kontrollgrupp som inte får extra jod. Därefter följer man barnen upp till cirka 15 års ålder. Den här typen av studier, som kallas interventionsstudier, är ett sätt att identifiera vad som är orsak och verkan, förklarar Anna Chmielewska.

Anna Chmielewska är docent och lektor i pediatrik vid Institutionen för klinisk vetenskap.

BildJohanna Nordström

– Tänk dig att man börjar med en fallstudie: här har vi ett barn som både har järnbrist och lågt IQ. Sedan går man över till observationsstudier där man tittar på en stor grupp, och där kan man se att vissa egenskaper överlappar och att det kanske finns vissa samband. Men det är först när man gör en interventionsstudie, och faktiskt går in påverkar på ett kontrollerat sätt, som man kan säga något om orsak och verkan i medicin. Det är det jag tycker är så spännande, att man kan gå upp för den ”trappan”. Med rätt metodologi kan man visa hur det faktiskt ligger till.

Infrastruktur ger goda förutsättningar för forskning

Framöver väntar fortsatt arbete med den data som samlades in i SIDBI-studien. Härnäst ska Anna Chmielewska studera om järntillskott påverkat barnets beteende, som ytterligare utfall till den psykomotoriska utvecklingen. Framför allt ska hon undersöka beteendedrag som kan representera NPF-diagnoser, som hyperaktivitet, förmågan att hantera känslor och stimuli eller eventuella svårigheter med socialt samspel. Anna Chmielewska är också aktiv inom Northpop, en forskningsinfrastruktur med data från över 25 000 föräldrar och barn i Västerbotten. Hon lyfter gärna forskningsmottagningen på pediatrik som en framgångsfaktor i arbetet.

– Jag känner mig lyckligt lottad som får vara en del av den här forskningsmiljön. Vi har fantastiskt bra infrastruktur med kompetent personal som sköter allt det praktiska med att rekrytera deltagare, boka patientbesök med mera. Inte minst är våra forskningssjuksköterskor helt fantastiska i samspelet med barn som deltar i kliniska studier. Det gör att man som forskare kan fokusera på andra delar av forskningen och är otroligt viktigt för att det ska rulla på, så inte ansträngningen som patienterna och deras familjer gör går förlorad.

Idag delar Anna sin tid mellan forskning och kliniskt arbete och säger att hon uppnått en bra balans.

– När jag blev lektor undrade jag om jag skulle tappa kliniken, men jag kan fortfarande jobba kliniskt så mycket jag vill samtidigt som jag har de förutsättningar jag behöver för att fortsätta forska och handleda. Den här stabiliteten präglar mitt arbetsliv just nu – jag känner mig väldigt tillfreds.