PORTRÄTT En äldre man som älskade att lyssna på radio kände sig ledsen när lyssnarna allt oftare hänvisades till webben för mer information och material. Han hade svårt att klara av den nya tekniken vilket innebar att han inte kunde ta del av det digitala materialet.
Ingeborg Nilsson mötte denne man under sin doktorandtid, när hon gjorde en datainsamling och intervjuer till en studie. Studien handlade om aktiviteters betydelse för äldres hälsa och mående.
AI blir det vi vill att det ska bli
Mötet med den här mannen gjorde starkt intryck på Ingeborg och kom att bli starten på hennes fortsatta forskningsintresse - digital teknik/Artificiell intelligens som en viktig del för äldres hälsa.
- AI blir det vi vill att det ska bli, och som forskare har vi ett ansvar att påverka utvecklingen, säger Ingeborg Nilsson, professor i arbetsterapi. AI kan användas till exempel som stöd för vardagliga aktiviteter som att handla mat.
Men kanske är den största fördelen med tekniken att skapa och upprätthålla sociala kontakter. Många mår dåligt av att vara ensamma, vilket gäller såväl yngre som äldre.
Studier som handlar om ensamhet och sociala aktiviteter hos äldre, visar inte helt överraskande att äldre upplever sig mindre ensamma och mer nöjda med sin tillvaro om de har ett socialt nätverk och kan delta i aktiviteter utanför hemmet. Studier visar också att det finns ett samband mellan ensamhet och sjuklighet och dödlighet.
- Det är viktigt att skräddarsy teknik utifrån varje individs behov, säger Ingeborg Nilsson.
BildMattias Pettersson- Hur äldre engagerar sig i fritidsaktiviteter och sociala sammanhang verkar inte främst påverkas av diagnos eller mediciner, utan av aktivitetsbegränsningar som uppstår när aktivitetens krav är större än vad personen och den miljö denne befinner sig i kan hantera.
- Jag är inte datavetare, min styrka är att identifiera aktiviteters betydelse för människor. Jag har därför samarbetat med datavetenskap under 10 års tid för att anpassa teknik för seniorer, utifrån deras behov och önskemål, berättar Ingeborg Nilsson. Det är viktigt att individen själv får välja vad och hur, att skräddarsy teknik utifrån varje individs behov.
På senare år har Ingeborg Nilsson startat ett mer renodlat AI-projekt. Det handlar om utveckling av en metod för att monitorera komplexa aktiviteter. Det kan tänkas se ut som ett aktivitetsarmband.
- Idag kan ett sådant armband registrera t.ex. antal steg men i det här projektet vill vi se om AI kan möjliggöra att registrera vardagsaktiviteter, att det blir som en aktivitetsdagbok, där personens olika aktiviteter loggas under dagen.
Sådana aktiviteter kan vara allt från att rosta en brödskiva till frukost, gå ut för att hämta posten till att tvätta kläder.
Ett sätt att skapa motivation att ändra vanor
En sådan aktivitetsdagbok kan hjälpa personen att bli medveten om sitt eget aktivitetsmönster. Den typen av information kan också öka förståelsen om orsaker till att man känner sig stressad, utmattad, energisk och så vidare. Det i sin tur kan vara ett sätt att skapa motivation att ändra vanor för att öka hälsa och välmående. Aktivitetsdagboken kan också innehålla värdefull information när personen ska berätta om sin situation exempelvis vid läkarbesök.
- Det här är ett tämligen outforskat område. Vi planerar att använda eHälsa-labbet som finns i Biologihuset för att tillsammans med potentiella slutanvändare utveckla tekniken. Deltagarna utför aktiviteter de är vana vid och tekniken inklusive sensorer utvecklas parallellt, säger Ingeborg Nilsson.
Familj: Jag bor med man och barn, har dock ingen hund eller Volvo
Kommer från: Byn Bäsksjö utanför Vilhelmina
Bor: på Sandbacka i Umeå
Driver mig i arbetet: Jag tror jag är väldigt nyfiken
Inspirerar mig: Pionjärer som vågat nytt, som Ester Blenda Nordström
Bästa avkoppling: Hög musik i bra högtalare. En riktig skog. Rejält svart kaffe.