Vad är fred?

Fältövning i Katastrofmedicin

BildStudent IKK-02

Forskningsprofilen och utbildningsuppdraget

Hur skapas fred efter väpnade konflikter, och vilken typ av fred blir det? Vilka har möjlighet att påverka processer av återuppbyggnad, och vilka gynnas och missgynnas av den nya politiska ordningen? Dessa frågor är centrala för forskningen inom freds- och konfliktstudier som bedrivs vid institutionen. Freds- och konfliktstudier som examensämne inom grundutbildningen flyttades 2003 till statsvetenskapliga institutionen, och ämnet har sedan dess kommit att utgöra en viktig del av institutionens utbildningsuppdrag, inte minst som huvudämne inom programmet för internationell kris- och konflikthantering (IKK), samt en av dess fem huvudsakliga forskningsinriktningar.

Myanmar - no women no peace

BildJenny Hedström

Vikten av att dra lärdomar

Freds- och konfliktstudier som ämne fick ett uppsving efter kalla krigets slut, i en tid av optimism kring möjligheterna till konfliktlösning och i synnerhet kring internationella insatser för att bygga fred. Denna politiska kontext gjorde internationella fredsoperationer, och de normer och idéer om fred som dessa byggde på, till centrala studieobjekt och sedermera föremål för kritik. Denna forskningslinje syns till exempel i studier av internationella fredsoperationer i Bosnien (Sahovic 2007), Östtimor och Kambodja (Alldén 2009), samt i Mali, Centralafrikanska Republiken och Demokratiska Republiken Kongo (Rosas Duarte och Souza 2024); och om hur relationen mellan flyktingåtervändande och fredsbyggande efter krig behandlats i internationella insatser (Johansson 2010). Profilens forskare har även undersökt svenska polisers erfarenheter av arbete inom internationella fredsoperationer (Saati och Wimelius 2018), och belyst de ojämlika maktrelationer som ofta produceras även via välmenande internationella normer och policies såsom FNs agenda för kvinnor, fred och säkerhet (Olivius et al 2022, Cardeno, Olivius och Åkebo 2023).

Women’s League of Burma

BildWomen’s League of Burma

Breddning av forskningsfältet

Med tiden har dock forskningsfronten och därmed profilens inriktning gradvis breddats från internationella aktörer och insatser till ett ökat fokus på lokalt och vardagligt fredsbyggande (Blomqvist et al 2021), sociala rörelser (Barnes 2020), kulturarv och minnespolitik (Sahovic 2019) och civilsamhällets aktörer (Henriksson 2023), det senare till exempel i en avhandling om kvinnoorganisationers roll i att formulera och realisera visioner om en rättvis och hållbar fred (Cárdenas 2022). Även statens roll i skapandet av en ny politisk ordning efter krig har rönt förnyad uppmärksamhet, särskilt mot bakgrund av att de flesta konfliktdrabbade länder inte är demokratiska stater (Åkebo och Bastian 2021).

Varianter av fred – en motor för forskningen

Frågor kring vilken typ av fred som byggs efter krig, hur fredsbegreppet kan definieras och undersökas, och hur olika visioner för och erfarenheter av fred formas av samhällets maktrelationer har på senare år varit centrala för profilens forskning. Forskningsprogrammet Varianter av fred var en viktig motor för denna forskningslinje, och utmynnade i såväl teoretiska och metodologiska bidrag (Boulanger Martel et al 2023, Söderström, Åkebo och Jarstad 2021, Söderström och Olivius 2022, Jarstad et al 2019); empiriska studier av hur fred manifesteras, upplevs och utmanas i till exempel Myanmar (Olivius och Hedström 2021), Sri Lanka (Åkebo och Thurairajah 2024) och Aceh (Strandh och Yuzrisa 2021), och i och i ryska idéer om vad fred och fredsbevarande insatser är (Eklund et al 2023); samt fortsatta nätverksaktiviteter. 

Fältprästerna jobbar numera som en integrerad del av stridsapparaten.

BildGeneral Staff of the AFU

Nytänkande doktorandprojekt

Old town Mostar

BildMatheus Souza

Pågående forskning inom profilen är högaktuell både i relation till forskningsfältets utveckling och i relation till dagens globala politiska kontext. Inte minst står pågående avhandlingsprojekt för både teoretiskt och empiriskt nytänkande genom att utforska hur olika upplevelser av tid och rum formar erfarenheter av att leva i konfliktdrabbade städer (Souza 2024); hur kvinnor inom väpnade grupper fortsätter sitt kollektiva politiska engagemang efter krigsslutet; och hur kriser och konflikter påverkar sexuella minoriteters utsatthet för våld och diskriminering. I en era av global demokratisk tillbakagång kan pågående forskning om hur auktoritära regimer skapar stabilitet och hanterar konflikter, ofta via repressiva metoder, väntas vara fortsatt relevant, liksom forskning om olika typer av motstånd mot auktoritärt styre, våld och repression.