Hon är länken emellan historisk demografisk data och forskarnas värld

Hur kom det sig att du började jobba på Demografiska databasen? 
Under slutet av 80-talet läste jag historia för att bli lärare. Då skrev jag en uppsats om ogifta mammor och deras barn, vilket blev min första bekantskap med Demografiska databasen (DDB) och ämnet historisk demografi. Sedan dess har både DDB och historisk demografi varit en del av mitt liv.
 
När började du arbeta här?
Efter att ha arbetat som lärare i några år fick jag en doktorandtjänst i just historisk demografi och hade mitt kontor i Demografiska databasens lokaler. Min avhandling handlade om institutionaliseringen av förlossningsvården i Sundsvall under början av 1900-talet, det vill säga om hur förlossningarna flyttades från hemmen till institutioner som BB, förlossningshem etc. Med hjälp av data från DDB kunde jag kartlägga var spädbarnen föddes och hur det påverkade deras överlevnadschanser. Det var som att vara en historisk detektiv, ett mycket spännande men ganska tidskrävande arbete.

När jag precis disputerat utlystes två tjänster som utredare på DDB. Eftersom jag gärna ville fortsätta jobba med historiska data sökte jag och fick glädjande nog den ena tjänsten. Så, i augusti 2006 fick jag anställning som utredare på DDB.
 
Vad gör du som utredare på Demografiska databasen?  
Sedan starten har Demografiska databasen haft ett tydligt statligt uppdrag, som går ut på att registrera och bearbeta demografiska och historiska data för forskningsändamål och göra dem tillgängliga för forskare. Som utredare arbetar jag bland annat med att på olika sätt bearbeta och göra data lättare åtkomligt från de databaser som finns i verksamheten. Just nu arbetar jag, till exempel, med att skapa en ny tabell med information om funktionsnedsättningar, som prästerna nedtecknade i kyrkoböckerna om individer som levde i 1800-talets Sverige.

Den informationen är av intresse för flera forskargrupper som beställer data från oss. Särskilt eftersom informationen går att koppla till annan väsentlig historisk, demografisk information på individnivå, som återfinns i historiens kyrkoböcker och i våra databaser.
 
Vad innebär rollen som uttagssamordnare?
Som uttagssamordnare har jag kontakt med nationella och internationella forskare som vill beställa data från våra databaser för sina forskningsprojekt. Våra databaser är mycket informationsrika och till viss del även komplexa. Men, med utgångspunkt i de forskningsfrågor som forskarna vill att datauttaget ska besvara ger jag förslag på tabeller och variabler som kan vara relevanta att ta med i en databeställning. Jag fungerar som en länk mellan forskaren och databaserna, med målet att underlätta för forskaren att göra en väl anpassad beställning som passar de specifika forskningsbehoven och analyserna.
 
Vad uppskattar du med ditt arbete?
Jag tycker att det är kul att gå till jobbet och är stolt över den verksamhet som vi bedriver. Som historiedemograf tycker jag att våra demografiska databaser erbjuder ett fantastiskt utbud av möjligheter till spännande forskning. Det är en plats där historiska data får liv och öppnar dörrar till nya insikter, både om vår gemensamma historia och om den nutida samhällsutvecklingen.

Jag trivs också bra i den miljö som min arbetsplats är en del av. Det jag uppskattar mest är den blandning av personer och yrkeskategorier som samlas i vårt gemensamma pentry för fika och lunch, där vanligen livliga och skojfriska diskussioner om allt mellan himmel och jord uppstår. Det är en inspirerande miljö.
 
Vad är en bra dag på jobbet för dig?
En bra dag på jobbet för mig är när jag får samarbeta med andra i olika projekt, där vi gemensamt strävar mot ett definierat mål. Det kan vara att sammanställa ett intressant datauttag för ett forskarteam eller att skriva en vetenskaplig artikel tillsammans. Jag uppskattar särskilt kreativa projektmöten där vi tillsammans tar steg framåt mot vårt mål och där deltagarna känner en genuin inspiration och glädje över framstegen. När arbetsdagen avrundas med känslan ”det går bra nu”, då mår jag bra.