Utblick från toppen av Europa

Dagens fokus var EU. Men egentligen har EU och Europa varit Umeå universitets tema under hela året.

– En orsak är brexit, en annan EU-valet. Vi får ett nytt parlament, en ny EU-budget och snart också ett nytt ramprogram. Mycket av att det som händer inom EU spelar roll för forskning och utbildning här vid universitetet, förklarade rektor Hans Adolfsson.

Interna spänningar hotar EU

Annika Wäppling Korzinek arbetar som chef över avdelningen för politisk och ekonomisk rapportering vid EU-kommissionen i Sverige. Hon konstaterade att några av unionens viktigaste framgångar har varit att stå för den största gemensamma marknaden, den största handelsmakten, den största bidragsgivaren och det största gemensamma forskningsprogrammet i Europa. Men internationellt sett håller vi på att tappa kraft. 

– Idag står EU för 22 procent av den globala BNP:n och vi representerar en minskande andel av världens befolkning. Det gör det viktigare än någonsin att arbeta tillsammans om vi vill försöka göra skillnad. 

Här har Ursula von der Leyen, EU-kommissionens nya och tillika första kvinnliga ordförande, en diger att-göra-lista framför sig. Genom en "europeisk grön giv" vill hon höja EU:s klimatambitioner och göra Europa till den första klimatneutrala kontinenten. Något som mötts med stor skepsis i öst. Frågan om brexit och den fortsatta relationen till Storbritannien vad gäller allt från samarbeten till handel bidrar också till att skapa oro. 

– Dessutom behövs en ny migrations- och asylpolitik, då det gamla systemet körde fast. Säkerhet och försvar, samt sociala och ekonomiska rättvisefrågor är andra ämnen som delar EU inifrån och gör det ännu svårare att vara stark, fortsatte Annika Wäppling Korzinek. 

Svalt svenskt intresse

Björn Kjellström från Europaparlamentets Sverigekontor pekade på fler utmaningar i kölvattnet av valet. EU-skepticismen växer, allt fler överväger icke-demokratiska alternativ och det faktum att De gröna vunnit mark innebär slutet på en tvågruppsmajoritet i parlamentet. Något som kommer att göra det svårare att fatta beslut än tidigare. 

– Men, den nya politiska balansen innebär också att olika åsikter och önskemål tydligare kommer att behöva uttalas till EU-medborgarna. Den transparensen tror jag är bra, menade Björn Kjellström. 

Samhällen byggs mellan valen. Vi behöver engagera oss mer än vart femte år.

Även om han ansåg det positivt att engagemanget var stort inför valet var han noga med att påpeka att samhällen byggs mellan valen. 

– Vi behöver engagera oss mer än vart femte år. Vara aktiva medborgare, lyssna in vad som händer, ta ställning och uttrycka våra åsikter. 

Här flikade vicerektor Dieter Müller in att problemet är att EU ofta ses som något avlägset, inte minst för oss i norra Sverige. Att det finns en känsla av att EU enbart handlar om utrikespolitik och något främmande som sker "ute i Europa". Han framhöll också att många forskare anser det svårt och mindre intressant att söka medel från EU än från nationella finansiärer. Detta trots att EU, med sina omkring tre miljarder kronor per år, är en viktig källa till forskningsmedel för Sverige. 

Botemedlet för den bristande känslan av närhet och det upplevda motståndet stavas enligt Björn Kjellström mer fokus på EU. Inte bara vid våra lärosäten, utan också rent generellt. 

– Ta Danmark som exempel. Trots att de är ett mycket mindre land har de tre gånger större mediebevakning i EU än vad Sverige har. Det spelar roll för hur insatta vi är. Vi behöver också fler svenskar på internationella poster, som kan tala för oss och hålla oss ajour. 

Vart är vi på väg? 

Hur EU ska utvecklas har debatterats mycket under de senaste tio åren. Och under ledning av Magnus Blomgren, forskare i statsvetenskap, kom frågan att debatteras även under EU-dagen. Han konstaterade att det i EU-valet i våras bildades två tydliga läger. Förkämpe för det ena var Frankrikes president Macron som argumenterade för ett mer federalt EU. I det andra strävade ett stort antal snarare mot ett återtagande av makt från Bryssel till medlemsstaterna, eller åtminstone status quo. 

– USA:s roll förändras. Vi ser tragedin i Syrien, som åtminstone till del är en konsekvens av det politiska skiftet på den globala arenan. Vilken roll ska EU ha vad gäller internationell politik? Vad ska vi förvänta oss av EU och hur ska unionen agera i den här nya globala miljön? 

I panelen satt Adrien Müller, Ungerns ambassadör i Sverige, Hugo Brauwers, Belgiens ambassadör i Sverige och Björn Wiechel, ledamot i såväl riksdagen som i EU-nämnden.

– Att inte agera kan innebära vissa risker. Därför tror jag att det är viktigt att vi som union blir mer proaktiva, istället för reaktiva, sade Hugo Brauwers, och drog paralleller till bombningen av Ghadaffi-regimen i Libyen 2011 och den efterföljande migrationskrisen. 

Exakt hur detta agerande ska se ut var panelen emellertid inte helt eniga om. Från Ungerns sida vill man till exempel se en starkare gemensam försvars- och säkerhetspolitik. Föga överraskande, då landet var med och lade grunden till EU:s permanenta strukturerade försvarssamarbete, Pesco, där man sedan 2017 arbetar med att utveckla unionens operativa kapacitet för militära krishanteringsuppgifter. Samtidigt var Adrien Müller noga med att poängtera att det inte var tal om ett nytt Nato. 

– Nato är en militär allians som använder hårda medel. EU är det inte. Likväl tror jag att vi behöver fokusera mindre på det institutionella och mer på att hantera de sakfrågor som är gemensamma för medborgarna i EU:s medlemsstater. Vad vill folket ha? Jo, fortsatt bra handelsavtal och fri rörlighet inom Schengen. Och vad oroar dem? Klimatförändringar, terrorism, integrations- och migrationsfrågor.

EU som demokratiskt exempel

Som enda representant för ett land utanför Nato framhöll Björn Wiechel att ett av de viktigaste uppdragen för EU var att agera ett gott demokratiskt exempel.

– Vi har en utveckling i världen med starka ekonomiska spelare som inte nödvändigtvis är demokratiska. Här anser jag att vi måste visa hur man kan kombinera tillväxt och välstånd med mänskliga rättigheter, klimathänsyn, jämlikhet och fred. Och enda sättet att göra det är att hålla ihop, som en röst på den globala arenan.

Han förordade också att den rösten främst borde tala för att stärka FN-systemet.

Diskussionerna gled även in på den sociala pelaren, det vill säga åtgärder för att minska skillnaderna mellan EU-länderna. Här var Björn Wiechel och Hugo Brauwers överens om att vi – mot bakgrund av den interna handelsmarknaden, öppna arbetsmarknaden och fria mobiliteten – behöver lyfta den sociala nivån i samtliga medlemsländer. Adrien Müller var däremot mer restriktiv rörande åtgärder som riskerar att omfördela rådande välfärdsförhållanden. Att exempelvis införa någon form av europeisk minimilön eller nysta i familjeförmåner ansåg hon kunna orsaka mer splittring än förening, på grund av för stora skillnader i standard mellan medlemsländerna. Blickandes framåt såg alla tre ändå framför sig en starkare, ekonomiskt och socialt mer sammanhållen union.

Inget alternativ att stå ensam

När dagen led mot sitt slut avrundade vicerektor Dieter Müller med att konstatera att Storbritanniens utträde ur EU kommer att bli kännbart för många svenska forskare, eftersom vi har haft tätast samarbete med britterna. Samtidigt poängterade han att EU-dagen visat att det, alla utmaningar till trots, fortfarande finns mycket att hämta i unionen och att det inte är något alternativ att stå ensam.

– Som medlemsland, men också som universitet, tror jag att vi vinner på att anstränga oss för bli en mer aktiv del av den europeiska unionen. Till exempel genom att delta i fler EU-projekt och uppmuntra våra studenter att ta chansen att åka till EU-länder för att plugga eller praktisera. Utbytet inom såväl forskning som utbildning innebär möjligheter och erfarenheter som inte går att få på hemmaplan.

Ett ökat engagemang skulle också kunna innebära att gemenskapen börjar kännas mindre främmande och långt borta, så här på toppen av Europa.  

 

Ögonblick från övriga programmet