PORTRÄTT through three evaluation imaginaries
Vad handlar artikeln om?
Artikeln problematiserar bilden av datafiering i svensk bedömningspraktik av förskola utifrån ett utvärderingsperspektiv. Sverige framstår, tillsammans med övriga nordiska länder i tidigare forskning tillhöra en nordisk tradition, där bedömningar tenderar göras av vilka lärandemöjligheter som erbjuds, snarare än fokusera barns individuella lärande (vilket är mer vanligt i en anglosaxisk tradition). Samtidigt visar internationell forskning på ökade inslag av datafiering i bedömningspraktikerna i förskolan. Vi ville därför undersöka hur lokala utvärderingar i svensk förskola ter sig.
Är forskningen en del av ett större projekt?
Nej, artikeln bygger på ett gemensamt intresse vi har, grundat i kritisk utvärderingsforskning. Vi deltog på ett intressant symposium på den nordiska utbildningskonferensen och blev uppmärksammade på ett tilltänkt specialnummer som handlade om indikatorfixering och datafiering i förskola. Och började efter det snickra på en studie och ett potentiellt bidrag till tidskriften.
Vad är det ni har kommit fram till?
I artikeln analyserar vi förskolors kvalitetsrapporter och anlägger ett teoretiskt raster som inrymmer tre olika ansatser till bedömning genom ’utvärderingsimaginärer’ och vår analys visar att det finns tendenser till olika slags bedömningspraktiker när det gäller kvalitetsrapporter: både de som framhåller vilka lärmiljöer som erbjudits men också de som premierar mätbara siffror som i värsta fall mäter irrelevanta aspekter men som används för att jämföra och uttala sig om progression/förbättring. Vi kan också konstatera att det i många av de analyserade rapporterna görs ganska svepande uttalanden om ’god kvalitet’, trots avsaknad av uttalade kriterier och underlag för att kunna göra sådana bedömningar. Utifrån detta är det viktigt att fundera över vilken funktion som förskolornas kvalitetsrapporter ska/bör fylla och hur de kan hanteras i förskolorna.
Varför är detta ett viktigt område att forska på?
Eftersom det är ett lagstadgat krav, det läggs mycket resurser på bedömningar och utvärderingar och det finns höga förväntningar på att dylika aktiviteter ska förbättra verksamheter är det viktigt att undersöka hur det görs och vilka konsekvenser det kan få. Detta i sin tur har så klart påverkan på skolledare, professionella i förskolan och i förlängningen barnen.
Vilka kommer främst ha nytta av resultaten?
Eftersom vi pratar väldigt mycket om hanteringen av data och kvalitetsarbete på rektorsprogrammet kan artikeln bidra till diskussionen med förskolerektorer i utbildningen om vilka möjligheter och utmaningar utvärdering och bedömning har för att utveckla verksamheten. Därför hoppas vi att artikeln kan bidra såväl till förskolerektorers professionella praktiker som till den internationella forskningen genom det svenska exemplet i en litteratur präglad av anglosaxiska perspektiv.
