Umeå-professor Birgitta Evengård med i ny satsning på arktisk hälsoforskning

Birgitta Evengård är sedan 2007 professor vid Umu, Institutionen för klinisk mikrobiologi. Hon har tidigare varit ordförande för Arcums styrelse, och var med och startade CLINF Nordic Centre of Excellence NCoE. Nu har hon valts ut att sitta med i den prestigefyllda journalen The Lancets nya satsning på arktisk hälsoforskning.

Vad kan du berätta om satsningen The Lancet Journal Commission on Arctic Health?

Lancet är en högprofiljournal som är mycket känd. De har sedan några år tillbaka givit ut ett antal rapporter inom vissa områden. Man har samlat expertis, folk som får sitta i två år och fördjupa sig i en kärnfråga, referera forskningsresultat och diskutera tillsammans runt fakta och erfarenheter i fältet som kan vara behjälpliga myndigheter och beslutsfattare. För beslutsfattare är det här ett förhållandevis billigt sätt att få tillgång till goda fakta. Det har Lancet uppmärksammat och därför publicerar man nu dessa rapporter som fokuserar på vissa aktuella områden inom hälsa. Att de just nu valt att titta på hälsa i Arktis är en mycket stor tillgång för oss!

Hälsa i Arktis är fortfarande en ganska undanskymd fråga och vi hoppas att den här rapporten kan hjälpa till att lyfta dessa frågor.

Hälsa i Arktis är fortfarande en ganska undanskymd fråga och vi hoppas att den här rapporten kan hjälpa till att lyfta dessa frågor. Det gäller att höja medvetenheten i både medicinska och samhällsvetenskapliga arktiska frågor, som ofta får stryka på foten till förmån för naturvetenskapliga frågor i övrigt. Att det får ske genom The Lancet blir direkt en kvalitetsstämpel, och vi har genom det här tillgång till deras kommunikationsinfrastruktur som är ett starkt hjälpmedel.

Hur blev du en del av arbetet? Hur känns det?

Jag blev nominerad att sitta med i det här. Jag tror de har en arbetsgrupp som plockar fram kandidater, sen nomineras en. Vi har nu haft första mötet på Darthmouth College, och det var en mycket kompetent grupp med stor expertis från olika områden. Det känns väldigt adekvat – jag tycker att jag har jobbat länge och nu ger det avkastning. Jag gläds också å Umeå Universitets och Sveriges vägnar! Det påminner mig också om att det Umeå gör i de arktiska frågorna är unikt, om än det ännu inte riktigt fått fotfäste bland beslutsfattare och myndighetsorgan i Stockholm. 

...det Umeå gör i de arktiska frågorna är unikt, om än det ännu inte riktigt fått fotfäste bland beslutsfattare och myndighetsorgan i Stockholm.

Vad tror du att detta kommer att innebära för de arktiska hälsofrågorna?

Målet är att det ska ha betydelse för beslutsfattare vad gäller olika strategier i Arktis, och också forskningsbidragsgivare till studier, till forskning, men också i direkta myndighetsbeslut. Det är ju inte så att vi bara är ute och vill ha mer forskningsmedel, utan också arbetar för att det vi gör ska komma samhällen till del. Bland annat ser vi nu i Alaska hur tundran tinar och att i tidigare frusna kyrkogårdar exponeras mänskliga kvarlevor. Hur ska vi hantera detta? Vilka guidelines, både etiskt och medicinska, kan utarbetas? Och frågor om vattensäkerhet när tundran smälter är också högst aktuell. Vi hoppas att satsningen gör att dessa frågor blir mer tillgängliga för allmänheten i stort. Jag hoppas också att detta ska vara behjälpligt när stora forskningsgivare som EU och NIH tar fram nya direktiv och medel.

Intervju av Oscar Sedholm, bilder av Mattias Pettersson.