"Turismen kommer återhämta sig hyfsat snabbt efter pandemin"

Inte sedan 2006 har Sverige haft så få kommersiella övernattningar som 2020, enligt Statistiska centralbyrån, SCB. Mellan juli 2019 och juli 2020 minskade övernattningar på hotell, stugbyar och vandrarhem med 33 procent. 

Region Västerbotten har samlat in statistik från Västerbottens besöksföretag som också ger en dyster bild – nära hälften av de svarande säger att omsättningen minskat med 50 procent eller mer. 

Hur mår turismen i dag?

– Totalt inte särskilt bra. De som varit mest beroende av affärsresande och internationell turism har lidit mest under året och tappat mest i omsättning. De stora förlorarna är inte minst storstäder som Stockholm, men även gränskommunerna på grund av förlorad gränshandel, säger Dieter Müller, professor i kulturgeografi vid Umeå universitet.

Dieter Müller, professor i kulturgeografi, tillika vicerektor vid Umeå universitet.

BildAlekzandra Granath

Även mindre orter som är beroende av utländsk turism eller bygger sin turism kring en attraktionsfaktor har drabbats hårt. Ett sådant exempel är Vimmerby, där temaparken Astrid Lindgrens värld inte kunde ha öppet och orten tappade 75 procent av alla gästnätter.

– Där finns inte så mycket annat än Astrid Lindgrens värld och man blir väldigt beroende av det. Det påverkar även andra näringar, som detaljhandeln. Det är brutalt för en liten ort, säger Roger Marjavaara, docent i kulturgeografi med inriktning mot turism vid Umeå universitet. 

Det här är kanske ett uppvaknande över turismens betydelse i ett modernt samhälle.

– För många orter är det nog en aha-upplevelse att inse hur viktig turismnäringen har blivit, dels för sysselsättningen men också för att sälja platsen, när alla hotell är tomma och konferensanläggningar är tomma, när taxibranschen inte behövs, när cateringföretag får problem, när souvenirbutiker behöver slå igen. Det finns många förgreningar som man kanske inte tänkt på i första hand. Det här är kanske ett uppvaknande över turismens betydelse i ett modernt samhälle, säger Dieter Müller.

Även om det är svårare att mäta så anser Umeåforskarna att utomhusaktiviteter är den stora vinnaren under pandemin, liksom campinglivet. 

– Platser som har ett utflyktsavstånd från städerna har i vissa fall klarat sig väldigt bra och slagit nya rekord. Höga kusten har betydligt högre efterfrågan än tidigare exempelvis. Det märks inte i Öviks kommunstatistik när det gäller övernattningar, för hotellen i stan har förlorat, men campinganläggningarna och stugbyarna längs Höga kusten har vunnit. Liknande mönster kan man se även i Umeå och Stockholm, säger Dieter Müller. 

Blev inte som man förutspådde

Inför förra sommaren var prognosen att svenskarnas hemesterfirande skulle ge en positiv effekt för turismnäringen i såväl Sverige som Västerbotten. Människor vill resa, kan de inte resa utomlands så kommer den lokala näringen att öka, trodde man. Men så blev det inte. 

– När man tittar på övernattningsstatistiken kan man se att den nationella efterfrågan inte kunde kompensera för bortfallet av det internationella efterfrågan och affärsresandet, säger Dieter Müller. 

– Även svenskar levde under restriktioner. Om de reste så var det till egna fritidshus eller med eget boende – husvagn eller husbil, säger Roger Marjavaara.

Jag trodde vi skulle få mer inflöden söderifrån. Men den stora effekten på landsbygden har lite uteblivit här uppe.

Enligt Region Västerbotten såg över 50 procent av besöksnäringen i länet aldrig till en ökad effekt av hemestrande svenskar.

–  Jag trodde vi skulle få mer inflöden söderifrån. Men den stora effekten på landsbygden har lite uteblivit här uppe, det har inte varit den där stora efterfrågan som man hade hoppats på gällande övernattningar. Det har avstannat vid Skuleberget, så långt norrut har det räckt men inte så mycket längre, säger Dieter Müller, som nämner att Vildmarksvägen i Stekkenjokk var ett undantag. 

Roger Marjavaara, docent i kulturgeografi med inriktning mot turism vid Umeå universitet.

BildAlekzandra Granath

Nu är vi inne i en ny semesterperiod under pandemin. Hur tror ni att det kommer att se ut i sommar?

– Det individuella resandet och boendet kommer ha ett stort uppsving, till exempel campingar, tält, stuguthyrning, fritidshus, husbilar, husvagnar, ja, friluftsliv generellt. Medan hotellen i Stockholm inte kommer att fyllas. Även om restriktionerna lättas så är folk inte lika benägna att trängas i storstäderna, säger Roger Marjavaara som anser att turismnäringen i Sverige har fått en chans att visa upp sig för svenskarna. 

I viss mån känner svenskarna Spanien bättre än sitt eget land. 

– Det här året kan vara en möjlighet att investera i svensk turism- och besöksnäring i större mått för att hålla kvar svenskarna även somrar framöver. Lära svenskarna att känna sin egen bakgård, för i viss mån känner svenskarna Spanien bättre än sitt eget land. 

Dieter Müller tror att det exklusiva resandet, det med egen loge och egen kock, kommer att återhämta sig redan i sommar. 

– Människor som har råd med det kommer känna sig mer bekräftade i sitt val, säger han. 

Umeåforskarna tror även att charterresandet kommer att få en viss återgång när vaccinationspasset blir ett verktyg att räkna med, men trots det kommer rena turistorter ha ännu en tuff säsong framför sig. 

Kommer återhämta sig snabbt

När pandemin så småningom tar slut kommer turismen att återhämta sig till samma nivåer som vi är vana vid hyfsat snabbt tror Umeåforskarna. 

– Erfarenheten visar på 1,5 till 2 år, från att pandemin tagit slut, säger Dieter Müller och hänvisar till tidigare kriser. 

– Det finns ett uppdämt behov av konsumtion. En ekonomisk dipp eller krissituation har alltid lett till tillväxt och ökad konsumtion, man tar igen. Det tror jag är den dominanta trenden. Synnerhet Sverige är i en situation där ekonomin inte går på knäna, många har inte förlorat sina jobb och många kan konsumera vidare. 

En ekonomisk dipp eller krissituation har alltid lett till tillväxt och ökad konsumtion.

Troligtvis kommer olika segment att återhämta sig olika fort och geografiska skillnader spelar också in, beroende på när på året pandemin släpper sitt grepp. 

Viss turism kanske aldrig kommer upp i samma nivåer. 

–  Digitaliseringen kommer i större utsträckning ersätta affärs- och konferens-turismen. Att flyga från Umeå för ett endagsbesök i Stockholm för ett tvåtimmarsmöte kommer inte vara lika eftertraktat. Medan när det gäller fritidsresandet så är hela poängen att åka iväg, det kommer återhämta sig snabbare, säger Roger Marjavaara.

Kulturgeograferna Dieter Müller och Roger Marjavaara ser att det finns många intressanta saker att titta på inom turismforskning i och med pandemin.

BildAlekzandra Granath

Vad gäller affärsresandet har klimatkrisen redan bidragit till en minskning. Men människors benägenhet att röra på sig tror forskarna kommer finnas kvar. Behovet av att resa för att träffa andra människor har snarare ökat med pandemin, anser de.

– Globaliseringen är en megatrend som gjort avtryck i världen och det finns inget som visar på att det skulle avstanna, säger Roger Marjavaara.

Vilka fler effekter tror ni att pandemin kommer ha på turismen i framtiden?

– Alla kriser har lämnat spår i resandet. Efter 11 september (2001) blev det mycket mer säkerhetskontroller. Den här krisen kommer med vaccinationspass. Med den kommer man att kunna diskriminera människor som inte kan visa att de är friska och sådana som inte har råd eller möjlighet att skaffa ett intyg. Det kan komma att utnyttjas att hålla människor som av olika skäl inte är önskvärda utanför, säger Dieter Müller.

– Vi kommer att vänja oss vid att visa upp hälsodeklaration vid resor.

Uppsving för turismforskning

Umeåforskarna kan konstatera att det i och med pandemin finns många aspekter inom deras forskningsfält att titta på.

– Detta visar vilken situation vi har utan turism, både på individnivå men också för städer och destinationer. Hur det faktiskt ser ut när vi inte har folk som reser, säger Roger Marjavaara.

Dieter Müller lägger till:

– Jag tror definitivt att turismen har hamnat högre på agendan.