Trygghet och trivsel är grunden till ett gott lärande

Kontoret har stora fönster som vätter ut mot bussgatan och Hotell Björken. Här sitter Sead Crnalic sedan en tid tillbaka, i kontoret han fick ta över efter kollegan Kjell Nilsson som gått i pension. Kontoret är sparsamt inrett, men det som tydligt sticker ut är tavelväggen med alla tidigare professorer, samt Seads egna ”rosträdgård”.

I bokhyllan finns nämligen elva inramade ”Terminens ros” diplom som Sead fått från studenterna på termin 8 på läkarprogrammet. Terminens ros delas ut av studenter på terminerna till någon de vill hylla extra. Av 15 terminer har Sead fått priset elva gånger.

- Det är fint, säger Sead som dessutom precis fått titeln Professor.

 

BildHeléne Andersson

Vad betyder professuren för dig?

- Den betyder mycket, det är ett erkännande, berättar Sead.

Även om målet aldrig varit att bli professor, har vägen ändå lett fram dit tack vare utbildning och forskning.

- Jag tävlar med mig själv, och har också haft tur att det dykt upp öppningar när tiden varit rätt, menar Sead.  

Sead kommer från Bosnien (forna Jugoslavien) och tog sin läkarexamen i Zagreb, Kroatien. Han specialiserade sig inom ortopedi och arbetade på en ortopedklinik i Bosnien innan han kom till Sverige -92. Kliniken i Bosnien var även den en universitetsklinik, så kombinationen med kliniskt arbete och akademi har funnits med hela vägen. Han fullföljde sin specialistutbildning här i Sverige, och 30 år senare, nästan på dagen när han kom till Sverige, fick han titeln professor. 

En professur är den högsta anställningsformen som universitetslärare, och en professor ska representera sitt ämne både intern och externt, samt ansvara för forskningen inom området.

Forskning och samarbete i symbios

Seads egna forskning handlar bland annat om tumörforskning, där han redan 2003 startade ett samarbetsprojekt med Anders Bergh vid patologen och Anders Widmark vid onkologen.

- Vi startade en vävnadsbank med skelettmetastaser, berättar Sead.

Det är inte mycket, därför är det också värdefullt

Patienterna opereras på ortopeden med problem relaterade till skelettmetastaser. Under operationen tar de vävnadsprover och fryser in dem, som sedan används i forskning.

- Forskningen har hittills handlat mest om prostatacancer, men även andra tumörer finns representerade i vävnadsbanken. Det är unikt. Det finns nästan inga andra som systematiskt tar metastasprover på levande material, berättar Sead.

Det är sällsynta patienter, där de har samlat ca 400 prover under de senaste 20 åren.

- Det är inte mycket, därför är det också värdefullt, förklarar Sead.

Hittills har det skrivits fem avhandlingar på material från vävnadsbanken. Just nu forskar de om vad som påverkar patienternas överlevnad med just den typen av skelettmetastaser i ryggen, och vad som gör att de kan få ett bra neurologiskt resultat. Man tittar på vilka faktorer som spelar in för att patienten ska behålla gångförmågan, och hur man kan förbättra det ännu mer. En annan aspekt i detta är att man också tittar på vilka som ska opereras och inte. Det är svåra operationer och det finns många faktorer som väger in om en operation är det bästa för patienten.

- Det är svårt sjuka personer, där riskerna för komplikationer är stora med dessa stora operationer, förklarar Sead.

Samarbete är vägen framåt

Sead lyfter samarbetet på olika institutioner och enheter som en viktig del i den forskningen som bedrivs. Hans nya projekt handlar om att samla klinisk data från nationella ryggregistret. Dessa analyseras och jämförs med data från nationella cancerregistret och nationella prostatacancerregistret.

Nyligt publicerade dessutom tidskriften Ortopediskt Magasin en serie där Sveriges alla ortopedkliniker representerades. Där kan man läsa om de forskningsinriktningar som finns i Norrland, samtidigt som de visar på samarbetet mellan regionerna i Norrland, där alla orter som är anknutna till Umeå Universitet lyfts fram.  

- Det är kul att alla som är delaktiga presenteras. Vi gör mycket som är bra, och det är särskilt kul att få lyfta utlokaliseringarna ute i regionerna, som Sundsvall, Sunderbyn och Östersund. Det är viktigt att även de får ett erkännande, säger Sead.

Som kliniker har Sead jobbat främst som höftproteskirurg, där han också har bedrivit forskning om just höft & knäproteser.

- Målet är att få bättre fixation och mindre slitage, så att man kan ha protesen längre i kroppen, berättar Sead.

 

BildHeléne Andersson

Just nu handleder han även en doktorand som utvärderar infektioner vid just höft- och knäproteser.

- Vi tittar på varför man får infektion och hur man på bästa sätt ska diagnostisera det, förklarar Sead.

Sead forskade redan innan han kom till Sverige, något han tyckte var kul och intressant. När han kom till Umeå, som också är en universitetsklinik, blev det naturligt att fortsätta.  

- Även om man inte måste forska, så förväntas det att man gör det eftersom det är ett universitetssjukhus, menar Sead.

Forskningen, klinik och undervisning ska alla delar rymmas i tiden, särskilt med förenade anställningar. Det är också den största utmaningen med jobbet menar Sead.

- Det är svårt att dra gränser mellan klinik och universitet. Det tar mycket tid, men det är roligt, säger Sead.

Klimatet i arbetsmiljön bidrog till yrkesvalet

Att det blev just i ortopedi handlade mycket om det trevliga klimatet på kliniken i Bosnien.

- Jag ville ha en kirurgisk specialitet, och på ortopedkliniken jag jobbade på då var den trevligaste arbetsplatsen, berättar Sead.

Studenterna ska trivas, och de ska bemötas med respekt

Det fina samarbetet och trevliga klimatet blev det som fick in Sead på ortopedi, något som han fortsätter att själv skapa på ortopedkliniken på NUS idag. I sin roll som lärare syns det tydligt att Sead fortsätter lära som han själv blivit lärd. Motiveringarna till Terminens ros handlar om just trivsel och gott klimat, och positiva ord om Seads förhållningssätt.

- Det är ett av mina motton egentligen. Studenterna ska trivas, och de ska bemötas med respekt. Och om de trivs lär de sig ännu mera. Det försöker jag sprida till all personal, både som undervisar och all personal på kliniken, berättar Sead.

Sead betonar vikten att ta hand om studenterna, något han upplever att de lyckats bra med på ortopeden. Studenterna visar stort intresse och inspirerar i sin tur läkarna och sköterskorna genom sitt engagemang i ämnet. Personalen bryr sig om studenterna, något som är viktigt eftersom vi är ett universitetssjukhus som bedriver både kliniskt arbete och akademisk utbildning. Det skapar bra förutsättningar för lärandet, och intresset för ämnet.

- Det är viktigt att studenterna trivs, att de är avslappnade. Då lär de sig mer, och de vågar fråga, fortsätter Sead.

 

BildHeléne Andersson

Rosorna som Sead fått tror han har gett positiv effekt på hela kliniken, eftersom det lyfter fram hur viktig miljön och personalens bemötande är. Nu hoppas han att de yngre läkarna som får ta större roll i utbildningen ska få rosorna fortsättningsvis, och att han själv får fortsätta utveckla sin roll som mentor.

Sedan Kjell Nilsson gick i pension är Sead den som varit längst på kliniken. Det innebär ett visst ansvar att ta sig an nya, yngre kollegor som är i början av sin karriär. Ett uppdrag som Sead ser som både självklar och roligt.

- Jag vill stötta andra så gott det går, och pusha på. Jag är den som just nu har varit här längst på kliniken, och ser mig själv som en fadder, säger Sead.

Att arbetet är roligt är en drivkraft för Sead.

- Så länge det är roligt så fortsätter man. Det är roligt att undervisa, att forska och samspelet med kollegor och studenter, förklarar Sead.

- Det som är roligast är att se hur andra utvecklas, både som kliniker och i de akademiska rollerna, avslutar Sead.