Temadag om sexuella trakasserier: "Vi behöver gemensam plattform"

– Universitetet har aktivt arbetat med den här frågan under det senaste året, sedan Västerbottens-kuriren gjorde en omfattande granskning av hur vi hanterat olika typer av misskötsamhet, inkluderande kränkande särbehandling, trakasserier och sexuella trakasserier.

Så inledde rektor Hans Adolfsson temadagen inför ett 80-tal personer som kommit till Ljusgården i Lärarutbildningshuset på tisdagsmorgonen den 11 oktober för att delta under temadagen.

Det är ungefär som att städa badrummet, det kommer att bli skitigt igen.

Han fortsatte med att beskriva de åtgärder som vidtagits under det senaste året, vad som är på gång och vilka initiativ och material som finns sedan tidigare, som värdegrundsarbetet och skriften ”Dilemman i vardagen” – en praktisk handbok som togs fram för några år sedan i syfte att träna på att hantera olika sorters situationer som kan uppkomma på universitetet.
Men han betonade att arbetet för att skapa en trygg studie- och arbetsplats måste vara en ständig och levande fråga.
– Det är ungefär som att städa badrummet, det kommer att bli skitigt igen. Vi måste jobba med det här hela tiden, sade han.

På uppdrag av rektor

Temadagen ”Att motverka sexuella trakasserier i akademin” är en typ av aktivitet som syftar till att lyfta frågor som rör trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande särbehandling. Dagen arrangerades av Umeå centrum för genusstudier, UCGS, i uppdrag från rektor.

Först ut på programmet var Anne-Charlott Callerstig, filosofie doktor vid Centrum för feministiska studier vid Örebro universitet. Hon föreläste om jämställdhetsintegrering och lika villkor inom akademin. Hon gav bakgrund och en bild av hur det ser ut i akademin och vilka möjligheter och skyldigheter universitet har för att förändra till det bättre.
Efter henne föreläste Anneli Häyrén, filosofie doktor i företagsekonomi, organisation och kön vid Högskolan i Gävle, om normmedvetenhet och sexuella trakasserier.

Engagerad publik

Efter föreläsningarna öppnades det upp för frågor från en engagerad publik. På plats fanns bland annat Hampus Forsman, doktorand vid institutionen för geografi.   
– Jag kände att jag blev medveten om hur ofta det förekommer olika typer av trakasserier. Hur man kan se representation av normer i vardagen, som man kanske inte tänkt på annars. Även om jag gått på liknande föredrag tidigare så är det bra med upprepning, säger han.
Han tycker att det är hemskt att sexuella trakasserier sker och att den här typen av temadagar är viktiga.
– En sån här dag ökar medvetandet och en förhoppning är att fler som är utsatta vågar prata, att det kommer fram, säger han.

Hampus Forsman, doktorand vid institutionen för geografi, befann sig på föreläsningarna på förmiddagen.

BildJohanna Fredriksson

Han får medhåll av en annan doktorand som vill vara anonym eftersom han egentligen skulle ha varit på en föreläsning, men valde att delta på den här dagen i stället då han tycker att det är så viktigt.
– Män är i majoritet i ledningspositioner, därför behövs det att män är med och förändrar. Det kan inte bara vara kvinnor som står upp. Varenda man behöver vara med och ta det på allvar, det är jätteviktigt, säger han.
Han blev särskilt nyfiken på att titta närmare på enkätstudien ”Genusbaserad utsatthet och sexuella trakasserier i svensk högskolesektor”, som släpptes i maj 2022 och som ger en bild av förekomsten av sexuella trakasserier.
– Jag skulle vilja veta mer om hur det ser ut inom olika områden i akademin, när jag vet vilka problem som finns kan jag påverka, säger han.

Läs enkätstudien "Genusbaserad utsatthet och sexuella trakasserier i svensk högskolesektor.

Studenter fanns på plats

Studenten Julia Domberg läser just nu genusvetenskap vid Samhällsvetarprogrammet. Hon uppskattade att få bryta av studierna med något lite annorlunda.
– Jag tycker att det är kul att det händer någonting annat än det vanliga. Här kan man också få se hur det man pluggar finns i verkligheten, att det finns folk som jobbar med det. I det stora hela känner jag att det finns väldigt mycket att ta reda på i världen, att allt är uppbyggt och det inte är ofta man ifrågasätter normer, säger hon.

Studenten Julia Domberg tyckte föreläsningarna var intressanta.

BildJohanna Fredriksson

På eftermiddagen arrangerades en visning av filmen ”Complaint as a queer method” av och med Sara Ahmed, en brittisk kultur- och samhällsteoretiker som tidigare var professor vid University of London, men avgick från sin tjänst under 2016 i protest mot universitetets otillräckliga hantering av sexuella trakasserier mot studenter. Introduktion och diskussionen efter filmen leddes av Annelie Brännström Öhman, professor i Litteraturvetenskap, kultur och media vid Umeå universitet.

Griet Mortier och Manon Geoff, båda masterstudenter inom miljövetenskap, deltog på den punkten, som hölls på engelska.

Vad tycker ni om att Umeå universitet arrangerar en sådan här temadag?
– Det är bra och användbart. Dagen visar att universitetet tar den här frågan på allvar, säger Griet Mortier.
Vad tar ni med er från dagen?
– Jag trodde inte att det var så här illa, säger Manon Geoff och syftar på det som filmen har presenterat.
– Särskilt när det gäller den tystandskultur som råder, fyller Griet Mortier i, och fortsätter:
– Det finns massor av jobb att göra. Det är viktigt med ledare som är villiga att öppna sina ögon och se.
– Det är viktigt att bli medveten, säger Manon Geoff.

Manon Geoff och Griet Mortier, masterstudenter inom miljövetenskap, deltog i filmvisningen på eftermiddagen. Då de är engelsktalande kunde de inte medverka på de andra punkterna.

BildJohanna Fredriksson

Parallellt med filmvisningen höll Jesper Fundberg, etnolog och lektor vid polisprogrammet vid Malmö universitet, i en workshop exklusivt för medarbetare. Rubriken på den var ”Hur stoppas sexuella trakasserier? Steget från "tala om" till "agera"”. Ett 20-tal anställda deltog, hälften kvinnor, hälften män. Ulrik Söderström, lektor vid institutionen för tillämpad fysik och elektronik, var en av dem.

Ulrik Söderström, lektor vid institutionen för tillämpad fysik och elektronik.

BildPrivat

Även han tycker att det är viktigt att en så stor arbetsgivare som Umeå universitet utbildar och uppmärksammar medarbetare på att sexuella trakasserier kan förekomma och hur man ska motverka det.
I workshopen jobbade de en del med rollspel där deltagarna fick träna på att ingripa i situationer där det förekom sexuella trakasserier.
– Det var jättekul och det är ett effektivt sätt, i stället för att bara prata om vad man ska göra så blir det blir tydligare med rollspel, säger han.

Det här är väldigt mycket kopplat till makt.

Något som fastnade hos honom var kunskapen om att de flesta situationer där sexuella trakasserier förekommer är planerade och att det därför inte är konstigt att det ofta sker när ingen annan ser.
– Detta är absolut inget som är lätt att motverka. Därför är ännu viktigare att så många som möjligt blir medvetna, säger han och berättar att de också pratade om att det är viktigt att personer runtomkring säger ifrån ifall det förekommer någon form av trakasserier eller kränkande särbehandling. För det är ett sätt att bryta normer.
– Även om det finns risker med det, att man själv blir utanför. Det här är väldigt mycket kopplat till makt. Har man en maktposition då kan man komma undan, säger Ulrik Söderström.

Frank Drewes, professor vid Institutionen för datavetenskap.

BildPrivat

Frank Drewes, professor vid Institutionen för datavetenskap, deltog också vid workshopen. Han tror och hoppas att övningarna har gjort honom bättre rustad för att kunna bemöta situationer där olämpligt beteende förekommer.
– Även om workshopen den här gången var inriktad på sexuella trakasserier kommer det jag har lärt mig att kunna användas även i andra obekväma situationer där det är viktigt att agera snabbt och bra, säger han.
Han tycker att universitetet borde erbjuda fler tillfällen av den här typen.
– Jag tycker att Umeå universitet borde fortsätta med att arrangera tillfällen som bjuder in till reflektion över trakasserier, sexuella trakasserier, lika villkor, diskriminering och erbjuder träning i hur man kan hantera situationer där det förekommer genom att på ett klokt sätt visa civilkurage, säger han.

Ann-Louise Silfver, vicedekan vid samhällsvetenskapliga fakulteten, tycker att det är viktigt att skapa gemensamma plattformar, som den här dagen.

BildJohanna Fredriksson

Ann-Louise Silfver, vicedekan vid samhällsvetenskapliga fakulteten, var med under hela temadagen. Hon tycker att det är helt rätt av universitetet att satsa på den här typen av temadagar där såväl medarbetare som studenter bjuds in till ett breddat samtal om de här frågorna.
– För att det här är ett problem som vi alla möter i vår vardag oavsett om man är student eller medarbetare och då behöver vi en gemensam plattform att prata om detta, för att bryta tystnaden, säger hon.

Vad tar du med dig från dagen?
– Jag tar med mig rätt många konkreta verktyg för att gå från att prata OM till hur vi kan göra för att motverka trakasserier, sexuella trakasserier och diskriminering, säger hon.

Nöjd arrangör

Britt-Inger Keisu, föreståndare vid UCGS som arrangerade temadagen var nöjd med utfallet av dagen.
– Det var väldigt roligt att dagen var välbesökt och att många har ett stort intresse och engagemang i frågan om sexuella trakasserier. Det finns höga förväntningar på Umeå universitet ska bli en studie- och arbetsmiljö på lika villkor, säger hon.