Svagt intresse för EU även under valår

Johan Hellström är docent i statsvetenskap vid Umeå universitet och forskar främst om politiska partier och regeringar i Europa. Han har inga större förväntningar på att årets aktuella val till EU-parlamentet kommer att märkas av så mycket, varken i den politiska debatten eller i medierna.

— Men det är inte bara i Sverige det är så. I de flesta medlemsländerna är intresset för EU generellt ganska lågt. Undantagen är exempelvis Tyskland, Frankrike och inte minst Storbritannien där ju EU-debatten varit livlig i många år, säger Johan Hellström.

— Det är också oftast kritikerna som driver EU-debatten. Så var det även i Sverige till en början. Då handlade det ofta om Ja eller Nej till EU, något vi sällan ser i dag.

Johan Hellström om EU-valet 2019

En studie vid Lunds universitet inför det svenska valet 2018 visar också att EU-frågorna prioriteras bort av partierna. Detta trots att närmare hälften av ärendena i riksdagen och kommunfullmäktige handlar om frågor som beslutas i Bryssel och Strasbourg.

Studien visar att av 52 frågor som den tillträdande regeringen skulle fatta beslut om på EU-nivå, hade så gott som inget parti tydliga åsikter i mer än några få av dessa frågor.

Johan Hellström tror att de politiska partierna tänker taktiskt när de prioriterar ner EU-frågorna.

Så länge medborgarna inte är intresserade vill partierna inte heller driva frågorna. EU är ingen valvinnare och då lägger man inte krut på det från politiskt håll.

Samtidigt blir det ett slags Moment 22. Om partierna ligger lågt när det gäller EU, blir dessa frågor mindre synliga i medierna, med följden att medborgarna får veta mindre och har sämre möjligheter att engagera sig.

Men det finns förstås undantag. Stora händelser som flyktingvågen 2015, och frågan om EU:s gemensamma ansvar för denna fråga, skapar både engagemang och debatt. Detsamma gäller om EU-beslut mer direkt kan påverka enskilda människor — som upphovsrätten eller vapenlagstiftningen.

— Sådana frågor kan tillfälligt skapa engagemang, säger Johan Hellström.

Johan Hellström, universitetslektor vid Statsvetenskapliga institutionen.

BildMattias Pettersson

De senaste åren har EU-projektet mer uttalat ifrågasatts från framför allt högerpopulistiskt håll. I såväl Ungern som Polen märks detta tydligt i regeringarnas politik, och i Storbritannien ledde kritiken som bekant till folkomröstning och beslut om att lämna EU.

Och just Brexit kan också bli det som allra mest påverkar årets EU-val. Utan Storbritanniens många ledamöter förskjuts maktförhållandena i EU-parlamentet. Undersökningar tyder på att den socialdemokratiska partigruppen S&D blir den stora förloraren, medan den liberala gruppen ALDE och de högerradikala EU-skeptikerna i ENF och EFDD verkar bli vinnarna.

Text: Bertholof Brännström
Toppfoto: Mostphotos

Denna artikel publicerades i magasinet Tänk nr 1 2019.