Samverkar för bättre kunskap om krisorganisation

Under pandemin har samhällets förmåga att organisera sitt krisarbete satts på prov. För att få en plattform för kunskapsutbyte har forskare från Umeå universitet tillsammans med representanter från Polismyndigheten startat Kunskapsforum Region Nord. Kunskapsforumet består av en serie workshops, där aktörer som har en samhällskritisk roll vid en kris eller extrem händelse kan träffas och diskutera frågor tillsammans med forskare. Just nu medverkar representanter från Försvarsmakten, Polismyndigheten, Region Västerbotten, Region Västernorrland, kommunal sektor och Länsstyrelserna i Sveriges norra regioner. Forumet initierades innan Coronapandemin men intresset för detsamma har ökat då frågorna aktualiserades ytterligare med de samhällspåfrestningar som pandemin inneburit.

Ola Lindberg, docent i pedagogik, Markus Hällgren, professor i företagsekonomi och Oscar Rantatalo, docent i pedagogik, alla vid Umeå universitet.

BildMarkus Hällgren

– Vi upplever att det finns ett väldigt stort intresse för Kunskapsforum Region Nord. Fast vi inte har annonserat arbetet så hör organisationer av sig och frågar om de kan vara med. Vi har planerat för en workshop per termin, och kommer nu att arbeta vidare med att utveckla kunskapsforumet. Vi hoppas få ännu bättre insikter i hur myndigheter kan samverka vid kriser och extrema händelser, säger Oscar Rantatalo, docent i pedagogik vid Umeå universitet.

Samhällskritiska myndigheter ställs inför samma problem som vi övriga under pandemin: hur undviker man att normalisera krissituationen och tappa gnistan i arbetet?

Workshopserien i Kunskapsforum Region Nord följs av forskningsprojektet ”Organisatoriska rutiner i stabsarbete: att öka samhällets beredskap för extrema händelser”, finansierat av Riksbankens jubileumsfond under tre år.

– I projektet, och inom forskarmiljön Extreme Environments – Everyday Decisions (TripleED) studerar vi ledarskap och organisation i extrema situationer och miljöer.  När pandemin slog till blev vi såklart intresserade av hur krisarbetet skulle fungera inom olika organisationer. Vi har nu fått finansiering i vårt projekt som bygger på insikter från en av de första forumworkshopparna. I projektet ska vi under tre år studera aktivt stabsarbete. Jag har själv följt polisens coronastab sedan april 2020, och fortsätter med det tills Coronafrågan inte längre är aktuell. Polisen har varit mycket generös och låtit mig sitta med på möten, lyssna in och observera, berättar Markus Hällgren, professor i företagsekonomi vid Umeå universitet. Han deltar i projektet tillsammans med Oscar Rantatalo och Ola Lindberg, docent i pedagogik vid Umeå universitet.

Ställa om och undvika normalisering

Forskarna kan se att coronapandemin har ställt nya krav på organisationer i samhället som ska hantera kriser.

– Samhällskritiska myndigheter ställs inför samma problem som vi övriga under pandemin: hur undviker man att normalisera krissituationen och tappa gnistan i arbetet? När det gäller polisen, som är den organisation som vi har hunnit studera mest hittills, är de kriser de annars hanterar mer begränsade i tid än vad pandemin är. Vid mer ”normala” krissituationer blir polisens roll att agera snabbt och effektivt. De måste samordna resurser och leda arbetet. Under pandemin har polisen hamnat i ett helt annat läge. Istället för att leda och fatta besluten ska man nu istället stödja och följa med i denna utdragna extrema händelse. Förutom utmaningar med det praktiska arbetet blir pandemin därför också en samverkansutmaning: organisationer måste hela tiden vara medvetna om vad andra inblandade aktörer gör och hur de påverkar varandra, säger Oscar Rantatalo.

Umeå universitet har etablerat sig som ett av de ledande lärosätena när det gäller forskning om extrema händelser. Vi leder och är en del av ett internationellt nätverk med cirka 600 forskare.

– Jag tror att pandemin kommer att omforma hur vi ser på kriser i framtiden. Extrema händelser och kriser kan också vara dessa långdragna processer som inte har något tydligt slut. För när kan vi säga att pandemin definitivt är slut? När vi nått en viss vaccinationsgrad? När vi har färre än ett visst antal människor inlagda på iva? Genom att studera och dokumentera det som händer nu kan vi lära oss otroligt mycket när vi ska möta andra stora samhällsutmaningar, fortsätter Markus Hällgren.

Nyfikenhet från internationella forskarsamhället

Att ha ett så gott och öppet samarbete mellan forskare och praktiker är ovanligt, och arbetet i Umeå har rönt stort intresse även internationellt.

– Umeå universitet har etablerat sig som ett av de ledande lärosätena när det gäller forskning om extrema händelser. Vi leder och är en del av ett internationellt nätverk med cirka 600 forskare. Vi upplever en stor nyfikenhet att få vara med i samverkansarbetet som vi gör här. Det blir verkligen en win-win situation. Dels kan vi, via nätverket, bjuda in internationella experter som kan hålla föreläsningar för de organisationer vi samverkar med. Dels så får de internationella forskarna en möjlighet att diskutera stabs- och krisarbete med praktiker. Polisen i polisregion nord har varit väldigt öppna och intresserade av utveckling och ny kunskap. Vi siktar på att avsluta forskningsprojektet med en konferens där både forskare och praktiker kan delta. Syftet med vårt arbete är att bidra till en ännu mer effektiv krisorganisation i framtiden, säger Markus Hällgren

Mer information om projektet finns på hemsidan: Organisatoriska rutiner i stabsarbete: att öka samhällets beredskap för extrema händelser