Samhällets digitalisering – möjligheter och utmaningar för skola och lärarutbildning

Anders D. Olofsson fokuserar i sin forskning inte enbart på användningen av dagens digitala teknik, utan på hur denna teknik förändrar villkoren för lärarutbildning, skola, ledarskap, undervisning och lärande. Han betonar vikten av att utbildare utvecklar en pedagogisk digital kompetens. Anders uppmanar även lärarutbildningar och skolor att aktivt ställa samhällsrelevanta frågor om demokrati och medborgarskap i relation till modern digital teknik, såsom artificiell intelligens (AI).

Det är skolan som är spjutspetsen in i framtiden

En central del i Anders forskning är kopplingen mellan samhällets digitalisering, utbildning och demokrati. Han menar att det är avgörande för lärarstudenter och elever att tidigt få utveckla ett kritiskt tänkande för att förstå och hantera den stora mängd information som erbjuds via digitala medier. Utan ett kritiskt tänkande utmanas möjligheten för barn och unga att i framtiden granska, bidra till, och utveckla vår demokrati.

– Vi har till exempel ’deepfake’ och ’fake news’. Idag går det via AI manipulera nyhetsflöden, digitala bilder och filmsekvenser på precis det vis som avsändaren vill, säger Anders.

Det finns många exempel på hur digital teknik under valkampanjer runt om i världen använts för att rikta specifika budskap till olika specifika målgrupper. Något som enligt Anders kan riskera att skapa en delvis snedvriden uppfattning om tillståndet i samhället och medföra en ökad polarisering. Han menar därför att lärarutbildning och skola är viktigare än någonsin för att utveckla lärarstudenternas och elevernas kritiska förmåga och förståelse för digital teknik och digitala verktyg.

Anders D. Olofsson, grundskollärare och professor i pedagogik vid Umeå universitet.

BildCharlotte Ståhl

– Det är ju skolan som är spjutspetsen in i framtiden som Olof Palme myntade redan på 60-talet. Det är där, med skolans policydokument som fundament, som det skapas ett innehåll, en agenda för samhällets fortsatta utveckling, säger Anders.

Om elever som samhällsmedborgare inte får möjlighet att utveckla ett sunt och kritiskt förhållningssätt till att vara del av och verka i digitala sammanhang så kan det i förlängningen utgöra ett direkt hot mot demokratin berättar han. Det handlar med andra ord inte bara om att en elev ska lära sig att använda digital teknik utan även kunna vara del i sociala sammanhang som tekniken skapar fortsätter Anders.

De lokala förutsättningarna ser väldigt olika ut

Skolans digitalisering är långsiktig process menar Anders. Han beskriver hur riktlinjer i form av policy och styrdokument formuleras på nationell nivå. Hur dessa sedan på olika nivåer i utbildningssystemet omformas och lokalt anpassas för att ge villkor till arbetet i skola och klassrum.

– En policy som formuleras på nationell nivå ska så att säga sippra neråt i utbildningssystemet. Här finns en utmaning då denna översättningsprocess på ett sätt riskerar att bli lite som viskleken, säger Anders.

Policyn översätts och transformeras genom olika nivåer av utbildningssystemet. Intentionen med en policy på nationell nivå kanske inte alltid tolkas och omsätts på tänkt vis på skolnivån berättar han. Han förklarar vidare att när en policy sipprar ner i systemet anpassas den efter lokala förutsättningar och resurser i till exempel en kommun, förutsättningar och resurser som kan vara väldigt olika i Sverige som helhet. Stora städer eller städer i större kommuner har ofta helt andra förutsättningar och resurser jämfört med städer i mindre kommuner.

I en studie som Anders gjort tillsammans med doktorand Ulrika Gustafsson framkommer bland annat att i mindre rurala kommuner är förutsättningarna inte sällan annorlunda. Resurserna för skolutveckling i relation till frågor om digitalisering är ofta begränsade, men där arbetet med skolans digitalisering enligt studien ändå betraktas som en rik möjlighet för det lokala samhället.

– Det kan ju i långa loppet handla om en försörjningsfråga också för dessa kommuner. Att man via olika typer av kreativa satsningar på att digitalisera både det lokala samhället och skolan kan öka chanserna att få ungdomar att stanna kvar i kommunen även efter till exempel avslutad gymnasieutbildning, säger Anders.

Behovet av pedagogisk digital kompetens i framtidens lärarutbildning

Anders lyfter fram vikten av att skapa goda förutsättningar, för både verksamma och blivande lärare, att utveckla sin pedagogiska digitala kompetens. Det för att utbilda i ett alltmer digitaliserat samhälle. Han beskriver att frågan om skolans digitalisering inte är ny, utan snarare en långsiktig process som har pågått under flera decennier.

Det är viktigt för Anders att nationella program och initiativ med fokus på pedagogisk digital kompetens inte bara handlar om att tillhandahålla digitala verktyg och en möjlighet för lärare att förstå funktionaliteten. Det är också viktigt att ha ett innehåll med fokus på hur verktygen kan integreras på ett meningsfullt sätt i klassrummet.

Hur gör jag det i exempelvis samhällskunskapsundervisningen på lärarutbildningen?

Anders berättar om en studie på fem lärarutbildningar i Sverige som han och doktorand Alex Örtegren har gjort. Studien visar att det finns ett stort intresse att bland lärarutbildare i samhällskunskapsämnet integrera digital teknik i undervisningen och adressera frågan om teknikens roll i samhället. Men att lärarutbildarnas pedagogiska digitala kompetens om just hur verkar vara begränsad.

– Samtal med lärarutbildare landar inte sällan i frågan om ’hur gör jag då?’, ’hur jobbar jag som lärarutbildare med frågan om ett digitalt medborgarskap eller digital demokrati?’, ’hur gör jag det i exempelvis samhällskunskapsundervisningen på lärarutbildningen?’.  

Studiens resultat visar samtidigt att lärarutbildare tycker att till exempel digitalt medborgarskap och digital demokrati är väldigt viktiga innehåll att behandla. Bland lärarutbildarna i studien uttrycks därför en förhoppning om att andra kollegor på utbildningen, med en mer utvecklad pedagogisk digital kompetens, behandlat detta innehåll inom ramen för sina kurser. Han betonar här att svensk lärarutbildning idag spelar en avgörande roll för hur väl förberedda blivande lärare är att undervisa i en teknikrik skola placerad i ett alltmer digitaliserat samhälle.

Anders tar även upp en studie av totalt 450 styrdokument för grundlärarprogrammet med inriktning mot årskurs 4–6 på 20 svenska lärosäten som han och kollegan Maria Lindfors har gjort. Studiens resultat visar att det är sällsynt med skrivningar om digital teknik i undervisningen, eller teknikens roll i samhället. Utifrån studiens resultat menar Anders att styrdokumenten måste innehålla skrivningar om undervisning och lärande lärande med stöd av digital teknik.

Han betonar även vikten av att inkludera kritiskt tänkande i relation till samhällets pågående digitalisering. Utan dessa inslag finns det en klart lägre sannolikhet för att den typen av innehåll kommer att behandlas, särskilt i frågor som rör demokrati och medborgarskap.

Jag har själv under många år arbetat som lärare och lärarutbildare och vet att det slits stenhårt både i skola och i lärarutbildning

En gammal ’sanning’ enligt Anders är att det är innehållet som föreskrivs i styrdokumenten som också undervisas på och examineras. Enligt studien blir det snarare ett innehåll som i så fall får behandlas utöver vad styrdokumenten föreskriver och på lärarutbildares egna initiativ. Han menar dock att det är viktigt att betona att det under inga omständigheter handlar om ett ’blame game’.

– Jag har själv under många år arbetat som lärare och lärarutbildare och vet att det slits stenhårt både i skola och i lärarutbildning. Men det är viktigt att elever och lärarstudenter får utveckla ett kritiskt förhållningssätt till digital teknik, och därigenom kunna både förstå samhälleliga och etiska konsekvenser av samhällets digitalisering och att kunna bidra i samhällsdebatten, säger han.

Anders menar att om svensk lärarutbildning ska fortsätta att vara relevant i dagens digitala samhälle så behöver det tillskapas ordentliga förutsättningar och möjligheter för både lärarutbildare och lärarstudenter i att utveckla sina pedagogiska digitala kompetenser.

– Det är så klart viktigt att besitta kompetensen att kunna hantera digital teknik, men också att kunna förstå vilka sociala och samhälleliga vanor som skapas genom digital teknik. Vad kan AI skapa för vanor? Vilka möjligheter och utmaningar följer med att använda sociala medier? Vad är det barn och unga möter på webben? säger han.

Men det handlar inte bara om lärarutbildningen, menar Anders. För att verksamma lärare runt om i landet ska kunna utveckla sin pedagogiska digitala kompetens behöver det säkerhetsställas att det i Sveriges samtliga kommuner finns tillgång till fortbildning. Även ett kontinuerligt teknikpedagogiskt stöd på arbetsplatsen behöver finnas. Inte minst i relation till nyutexaminerade lärare som just har lämnat lärarutbildningen menar han.

Anders understryker att det i grunden är en fråga för hela utbildningsväsendet att både fundera på och lösa. Lärarutbildningar och skolor behöver samverka för att skapa långsiktiga lösningar som gör det möjligt för lärare att utveckla sin pedagogiska digitala kompetens under hela sin yrkeskarriär menar han.

AI och VR kan forma framtidens undervisning

Samtalet med Anders kommer även in på innovativ digital teknik som till exempel AI och Virtual Reality (VR). Teknik som på relativt kort tid inneburit nya sätt att interagera, kommunicera, och lära sig i olika utbildningskontexter.

Anders menar att genom digital teknik likt AI och VR i undervisningen så kan exempelvis lärarstudenter träna sig i svåra samtal, som utvecklingssamtal med föräldrar eller konflikthantering i klassrummet.

– Det är en fantastisk möjlighet att få erfarenhet utan att behöva vara i den verkliga och skarpa situationen, säger han.

Han ser också en stor potential att via AI skapa anpassade lärmiljöer och ett personbaserat lärande. Där tekniken kan hjälpa till att identifiera elevernas individuella behov och anpassa både undervisningen och elevernas uppgifter därefter.

Digital teknik ger ordning i elevernas vardag

Anders berättar vidare om ett flerårigt forskningsprojekt finansierat av Vetenskapsrådet som han genomfört tillsammans med kollegorna Göran Fransson och J. Ola Lindberg. Inom ramen för projektet gjordes undersökningar på tre gymnasieskolor som alla utmärkt sig för en avancerad användning av digital teknik i undervisning och lärande.

Innan var det ofta kaos i mitt elevskåp, men nu är allt jag behöver bara ett klick bort

Resultat från projektet visar bland annat att eleverna tyckte att digital teknik var oumbärlig för dem i skolan. Han berättar att det som var spännande med vissa av dessa resultat var att de inte alltid hängde ihop med den senaste digitala tekniken utan snarare att det många gånger handlade om ”basic-grejer”. Enkla saker som visade sig vara väldigt betydelsefulla för att eleverna på ett bra vis skulle kunna klara sin dagliga skolgång.

– Jag kan hur lätt som helst ladda ner och upp mina uppgifter via skolans lärplattform, jag skriver så mycket bättre texter, innan var det ofta kaos i mitt elevskåp, men nu är allt jag behöver bara ett klick bort, är några exempel på vad eleverna som ingick i projektet berättade, säger Anders.

Det handlar inte om att förbjuda skärmtid

Anders är kritisk till de förbud och regleringar som föreslagits från politikerhåll med intentionen att minska skärmtid och annan digital aktivitet bland elever i skolan. Han menar att det inte är digital teknik i sig som är problemet. Snarare att ytterligare kraft behöver läggas på att prata med eleverna om hur tekniken ska användas på ett medvetet och ansvarsfullt sätt.

Digital teknik är här för att stanna och därför behöver skolorna anpassa sig och ge eleverna de verktyg de behöver för att kunna använda tekniken på ett produktivt och kritiskt sätt. Vidare menar Anders att det även är viktigt att tillsammans med eleverna ta upp hur det går att identifiera potentiella faror på nätet likt ’grooming’. Faror som inte försvinner bara för att skärmtid i skolan förbjuds eller kraftigt regleras säger Anders.

För att på bästa vis kunna fortbilda verksamma lärare och förbereda dem på att kunna nyttja möjligheter och hantera utmaningar som följer med samhällets digitalisering, menar Anders att det behövs ytterligare vetenskaplig kunskap.

Det vore naivt att tro att vi kan stoppa samhällsutvecklingen

Forskare som tillsammans kan bedriva studier med målet att skapa en djup och nyanserad förståelse av att digitaliseringen förändrar villkoren för utbildning och skola, undervisning och lärande säger Anders.

– Det vore naivt att tro att vi kan stoppa samhällsutvecklingen. Samhällets digitalisering genomsyrar skolans verksamhet och väcker frågor om demokrati, medborgarskap, social rättvisa, och hållbar utveckling i ett digitalt tidevarv. Vi som lärare kan inte undanhålla barn och unga av idag att på ett adekvat och digitalt kompetent vis få vara samhällsmedborgare i morgondagens Sverige, avslutar han.