Statistiska metoder gör komplexa data till kunskap

– För några år sedan gick IBM ut med att 90 procent av världens data har genererats under de senaste två åren. Om det stämmer betyder det att mängden data mer än fördubblas varje år, konstaterar Patrik Rydén.

Vi är med andra ord precis i början av en datarevolution, men som den amerikanska astronomen Cliff Stoll uttryckte det "Data is not information, information is not knowledge, knowledge is not understanding, understanding is not wisdom". Utmaningen är att använda dessa enorma data för att skapa ett bättre samhälle. Möjligheterna är enorma, men så är även riskerna, säger han.

 

BildUlrika Bergfors

Hur knyter ditt forskningsområde an till demokrati?

– Med större och allt mer komplexa data blir informationsutvinningen allt svårare och vi tvingas, både som medborgare och forskare, att förlita oss i allt högre grad på externa dataanalyser. I all typ av dataanalys görs det subjektiva val och genom att "styra" analysen går det att påverka vilken information som genereras. Denna typ av sofistikerad manipulation gör det svårt att skilja mellan fakta och åsikter, säger Patrik Rydén.

Statistik och big data kan användas för att identifiera undergrupper i en population, vilket kan användas för att ge riktad reklam. Informationen kan självfallet även användas för att påverka medborgare under ett val, säger han. Att politiker anpassar budskapet till olika grupper är inget nytt, men den nya tekniken öppnar upp för en helt annan systematik än tidigare.

Hur ser du på valrörelsen 2018?

– Under valrörelsen 2018 kommer det att finnas intressenter som brukar och missbrukar big data för att påverka väljarna, säger Patrik Rydén. Med allt mer data blir det paradoxalt nog allt svårare att värdera den information som serveras, vilket är besvärligt ur ett demokratiperspektiv.

Text: Anna-Lena Lindskog
Foto: Mostphotos