Ordförandeskapet och inrikespolitiken: ett spel på två nivåer

Vad handlar boken om?

Magnus Blomgren, Statsvetenskapliga institutionen. Prefekt.

BildMattias Pettersson

Boken analyserar det svenska ordförandeskapet i EU under våren 2023. Olika kapitel tittar på olika aspekter av detta halvår. En rad policyområden diskuteras, så som miljöpolitik, konkurrensfrågor, migration med mera. Även frågor om demokratiska värden och rättsstatsprincipen behandlas i särskilda kapitel, liksom externa relationer och utrikespolitik. Boken behandlar också den institutionella dynamiken inom EU och vilken bild som ordförandeskapet fick i media.

Vad handlar ditt kapitel om?

Mitt eget kapitel handlar om hur inrikespolitiken påverkats av ordförandeskapet. Det finns en bild i litteraturen att en form av borgfred uppstår under perioder av ordförandeskap i EU. Regering och opposition samarbetar mer än vanligt, det vill säga, riksdagens opposition undviker att gå i alltför stor konflikt i syfte att regeringen ska kunna utgöra ordförande på ett bra sätt. Kapitlet ställer frågan om detta var fallet även denna gång. Det var ju väldigt speciella omständigheter, då vi hade ett allmänt val precis innan Sverige skulle ta över ordförandeklubban och vi fick dessutom en helt ny regering. Min slutsats i kapitlet är att partierna i ganska hög utsträckning ställer sig bakom regeringens EU-politik, men att det beror mindre på ordförandeskapet och mer på att partierna sällan söker konflikt i EU-frågor även under normala omständigheter. Däremot var oppositionen kritisk till regeringen för att man inte på ett tillräckligt sätt förankrade sin EU-politik med oppositionen.

Hur har du gått tillväga?

I huvudsak bygger analysen på en läsning av det som sker i riksdagens EU-nämnd, men också på uttalanden och andra mediala utspel från partierna. Därutöver har jag genomfört en rad intervjuer med personer kopplade till riksdagens arbete med EU-frågor, främst i EU-nämnden.

Varför är det viktigt att studera detta ämne?

EU-frågor har en tendens att försvinna från den allmänna debatten. Det är ett stort problem. Allt mer beslut som påverkar vår vardag fattas på EU-nivå och det är viktigt att dessa också diskuteras. Att nagelfara ordförandehalvåret och försöka förstå dynamiken mellan regering och opposition är ett sätt att närma sig denna problematik. I grund och botten handlar det om hur vår representativa demokrati fungerar i ett politiskt flernivåsystem som EU och det väcker viktiga frågor.

Har det praktisk nytta?

Den här typen av blixtbelysning av en stor politiskt händelse, såsom ordförandeskapet, hoppas jag bidrar till diskussionen om både ordförandeskapets roll, men kanske framför allt EU-politikens hantering generellt.

Länk till boken "För Europa i en ny tid"