"Att studera språket är ett sätt att identifiera synen på där vi bor"

– Att studera språket är ett sätt att identifiera synen på där vi bor: hur vi tycker att platser ska användas och vilka värden vi tillskriver platserna. Dominerande för norra Sverige är att naturen ses som en resurs för människan.

Daniels forskning är tvärvetenskaplig och ett fokus är kultur och språk i norra Sverige. Bland annat studerar han ordspråk, språkpolitiska perspektiv på ortnamn och skildringar av nybyggarkolonisationen på 1700- och 1800-talet. Han disputerade 2009 med en avhandling om könsrelaterade ordspråk i en äldre nordnorrländsk agrarmiljö.

När vi pratar om norra Sverige och dess natur är det ofta i ekonomiska termer: hur kan naturen användas som en resurs för oss?

– Ordspråk berättar mycket om ett samhälle, bland annat kan föreställningar om kön förmedlas av ordspråk. Ett exempel på en framträdande föreställning i ordspråksmaterialet i min avhandling är att det är mannen som väljer kvinnan, inte tvärtom. Dessutom berättar ordspråken också hur mannen ska välja, exempelvis att han bör välja efter kvinnans arbetsförmåga och inte utseende.

Ortnamn – mer än bara namnet på platsen

Ortnamn känner de flesta till som namn på geografiska platser och de fyller en viktig funktion i våra liv. Men ortnamn berättar också om platsens historia och kan bära ideologier. Daniel har bland annat studerat vilken funktion urfolks ortnamn fyller i postkoloniala miljöer. Det gjorde han genom en fallstudie av det föreslagna umesamiska namnet Ubmeje som ett ytterligare officiellt namn för Umeå.

– Studien visade bland annat att det finns stora skillnader mellan myndigheternas arbete och människors uppfattningar om vad ortnamn ska fylla för funktioner i samhället. Ubmeje som ett officiellt namn signalerar bland annat erkännande, revitalisering och gottgörande.

Naturens roll i berättelser om Norrland

I Daniels forskning om språkligt platsskapande har han också studerat naturens roll i berättelser om Norrland och kopplingen till nutida processer som sker inom till exempel turism och industrialisering.

– En plats fylls med mening och innehåll bland annat genom hur vi pratar om den. När vi pratar om norra Sverige och dess natur är det ofta i ekonomiska termer: hur kan naturen användas som en resurs för oss? Vi har generellt svårt att tänka oss att naturen existerar i sin egen rätt och finns här oavsett om människor gör det eller inte.

Den föreställda utifrånblicken, beskriver Daniel, handlar om hur vi föreställer oss att andra ser på Norrland och därmed skapar vi en berättelse om platsen utifrån det – som kan bli destruktiv.

– Vi lyfter gärna fram det som vi tror att utomstående uppskattar, som billig el, skog eller storslagna vyer. Inom turismnäringen finns det till exempel aktörer som försöker attrahera besökare genom att beskriva Norrland som en vildmark dit man kan resa för att utforska skog och mark men just ordet ’vildmark’ är djupt problematiskt eftersom det signalerar att markerna är öde, utan ägare, och något som kan och ska erövras.

Sedan 2017 är Daniel prefekt vid Institutionen för språkstudier och planerar att fullfölja uppdraget till mandatperioden löper ut i slutet av vårterminen 2025.

– Det är väldigt meningsfullt att vara prefekt för man gör saker dagligen som påverkar verksamheten och människorna som jobbar i den, avslutar han.

Installeras på Årshögtiden

Under Årshögtiden 2023 installeras Daniel Andersson som professor. Han kommer att hålla en föreläsning med rubriken ”Språk och plats i norr”.

Högtidsföreläsningar