REPORTAGE Katarina Gregersdotter, universitetslektor vid Institutionen för språkstudier vid Umeå universitet, är med i det EU-finansierade projektet Detect (Detecting Transnational Identity in European Popular Crime Narratives) som studerar utvecklingenav den kulturella identiteten i Europa.
Katarina Gregersdotter, universitetslektor i engelska vid Institutionen för språkstudier.
BildUlrika BergforsVilka är med i EU-projektet?
– Jag är den enda från Sverige. De andra kommer från Danmark, Rumänien, Ungern, Frankrike, Spanien, Tyskland, Nordirland, Grekland, Italien och Belgien. Den danska gruppen har liksom jag fokus på Nordic Noir. De är medieforskare och kommer främst att undersöka film och tv-produktioner. Jag är inriktad på litteratur.
Varför vill du jobba med detta?
– Jag har i flera år forskat om nordiska och angloamerikanska deckare och kommer framför allt att göra just detta i Detect. Det finns en slags folkbildningsidé. Målet är att nå så många som möjligt, bland annat genom öppna konferenser, filmvisningar, en digital plattform som kommer bistå studenter och lärare med en stor korpus över kriminalproduktionen i Europa. Till och med mobilapplikationer. Flera forskare samarbetar med produktionsbolag till exempel, men också författare.
Hur funderar du kring en gemensam europeisk kulturell identitet?
– Kriminalberättelser, som vi valt att forska om, rör sig över gränserna, mer nu än någonsin. I romaner och tv-serier har vi valt teman som klass, etnicitet, plats, historia och genus. Hur representeras dessa teman i olika länder? Hur diskuteras klass i Ungern i jämförelse med Tyskland? Hur kan ett lands historia beskrivas, hur närvarande är den i deckarna? Vad tas med i Henning Mankells Wallanderserie när den filmas för brittisk tv? Vissa deltagare undersöker samproducerade filmer och tv-serier, till exempel dansk-svenska Bron.
Vilket tidsperspektiv jobbar ni med?
– Vi har satt tiden från och med 1989 — efter murens fall — och framåt. Det har skett många politiska, kulturella och geografiska förändringar sedan dess. Men texter som är äldre än så återutges fortfarande och det görs ständigt nya filmatiseringar av till exempel Agatha Christies böcker, så de passar också in i tidsramarna.
Är det skillnad mellan områden när det gäller spridning i Europa?
– Förutom engelskspråkiga kriminalgenrer så har förmodligen Nordic Noir störst spridning. Ett glastak krossades i och med Henning Mankells böcker om Kurt Wallander samt, förstås, Stieg Larssons otroliga popularitet. Nu säljs många nordiska författare till en stor del av Europa. Det har blivit en lite stilbildande genre. Många länder vill ha en egen "noir"-genre, till exempel Italian Noir. De säljer inte lika bra, men det kanske är en fråga om tid.
Ett fokus ligger på att undersöka om det finns en gemensam europeisk kulturell identitet, och hur den i så fall ser ut. Några nyckelord i Detect-projektet kan sägas vara etnicitet, klass, genus, sexualitet, geografi/plats, genre, transkulturalitet och historia, nationalitet, transnationalitet, globalisering, konsumtion, spridning, produktion och marknadsföring.
Läs mer på: www.detect-project.eu/
